-       Imorgon måste jag jobba hela dagen, men nästa dag ska du komma hem till mig. Du måste ju få träffa min mamma!

-       Åh det ser jag fram emot. God natt Justin!

-       God natt min envisa, svinrika och vackra prinsessa. Dröm sött, viskade han i mitt öra och kysste mig mjukt.

Dagen efter var jag och Jenny med varandra hela dagen. Vi shoppade en stund på förmiddagen och åt lunch på stan. När vi var hemma igen låg vi vid poolen och njöt av den sista stunden, på kanske flera månader, som vi hade tillsammans.

-       Vill ni ha lite iste? Frågade mamma och kom ut på altanen med en bricka i handen.

-       Gärna! Utropade jag och Jenny samtidigt. Det var en extremt varm dag och vi var väldigt törstiga.

-       Och Jenny, ditt plan går klockan nio så vi åker härifrån vid 7 ungefär. Så du borde kanske börja packa snart?

-       Redan gjort! Sa Jenny stolt. Väskorna står i hallen.

-       Jaha, vad bra! Vill du ha middag här innan, eller äter du på planet?

-       HÄR! Om jag får alltså? Rodnade Jenny. Förlåt, men jag hatar flygplansmat.

Jag skrattade åt henne.

-       Det är klart att du får äta här gumman! Sa mamma snällt och log.

-       Tack!

-       Maten är klar om en timma ungefär.

Två timmar senare satt jag, mamma, pappa och Jenny i bilen på väg till flygplatsen. Utanför säkerhetskontrollen kramade jag och Jenny varandra hårt.

-       Jag kommer sakna dig! Snyftade Jenny.

-       Jag kommer sakna dig meeeer! Tjöt jag.

-       Jaja tjejer, ni säger inte hejdå för evigt. Du Jenny får ju komma hit när som helst, eller så kan Chloé åka och hälsa på dig i Sverige. Sa pappa.

Jenny lutade sig mot mig och viskade.

-       Lova att hålla mig uppdaterad om vad som händer med dig och Justin.

-       Jag ska, fnittrade jag. Jag ska hem till honom imorgon, och träffa hans mamma! Jag är så nervös, tänk om hon inte gillar mig?!

-       Klart hon gör. Speciellt när hon ser hur mycket hennes son gillar dig. Det ska säkert gå bra ska du se! Ska du sova hos honom?

-       Ja det ska jag.

-       Okej lycka till! Flinade hon och blinkade.

-       Shut up! Väste jag och tittade oroligt på mamma och pappa som tittade på tidtabellen.

-       Jenny, ditt flyg boardar om en halvtimma, så du borde nog skynda dig nu!

-       Okej, tack så hemskt mycket får att jag fick sova hos er. Och hejdå Chloé, jag kommer sakna dig! Glöm inte vad jag sa!

-       Nejdå, jag ringer dig iövermorgon. Hejdå, hälsa alla där hemma och flyg säkert.

-       Det kanske du ska be piloten istället! Skrattade Jenny. Haha hejdå! Sa Jenny en sista gång, kramade mig och gick sen igenom säkerhetskontrollen. Oturligt nog såg jag hur det pep till och hur hon suckade medan hon var tvungen att ta av sig sitt skärp. Sen vände jag mig om och gick tillbaka till bilen tillsammans med mina föräldrar. Det enda jag hade i tankarna var morgondagen. Jag skulle få träffa Justin igen. Och den här gången med hans mamma. Undrar hur det kommer gå?

-       Chloé! Vakna! Hörde jag någon viska i mitt öra. Jag öppnade mina ögon och fem centimeter från mitt ansikte mötte jag två ögon. Jag flög upp ur sängen av chock.

-       Skräms inte så där!

-       Förlåt, sa Justin och pussade min panna. God morgon älskning, sovit gott?

-       Ja, sa jag, fortfarande lite irriterad.

Justin skrattade åt mig.

-       Kanske det här gör dig lite gladare? Frågade han och höll upp en bricka med frukost på.

-       Naaw vad söt du är! Utbrast jag och sken upp.

Hungrig som jag var började jag äta upp fruosten med god apptit.

-       Hungrig? Skrattade Justin och tittade på mig när jag åt.

-       Jaa! Flinade jag.

-       Gjorde du något speciellt igår? Frågade han och blinkade.

-       Nee… vadå? Frågade jag oförstående men förstod senare vad han menade.

-       Om du är så här hungrig nu, utan att du gjorde något igår, tänk då vad hungrig du kommer vara imorgon!

-       Juuustin! Skrattade jag och slog till honom.

-       Förlåt, förlåt! Sa han och höll upp händerna. Jag ska sluta prata om det. Men jag kan inte sluta tänka på det...

-       Din lilla perversa unge. Finns det inget annat i din hjärna, kan tro?

-       Jag tänkte aldrig på det förrän jag träffade dig…

-       Så jag är speciell då? Flinade jag.

-       Vääääääldigt speciell, instämde Justin. Och som om du aldrig har tänkt tanken?

-       På Det?

-       Nej på tanken att träffa påskharen, sa Justin och himlade med ögonen. Ja Det med stort D.

-       Ja så klart jag har tänkt på det. Jag har bara inte bestämt mig ännu.

-       Jag hoppas du bestämmer dig innan ikväll. Sa Justin och jag såg längtan i hans ögon.

-       Vi får väl se…

-       Men känn ingen press älskning! Sa Justin snabbt. Du ska inte känna dig tvungen till något, lova mig det?

-       Jadå! Sa jag och kysste honom.

-       Har du ätit klart?

-       Ja, tack så mycket.

-       Bra klä på dig nu!

-       Vad ska vi göra? Varför så brottom?

-       För jag lovade ju att du skulle få träffa mamma idag. Jag kan inte fatta att min mamma inte har träffat min underbara flickvän ännu!

Jag kände hur mitt hjärta hoppade till, som varje gång han kallade mig för hans Flickvän.

-       Vad är det? Undrade Justin och tittade på mig som förmodligen stod och log som ett fån.

-       Nej inget! Försäkrade jag.

-       Jo berätta! Sa han och började kittla mig.

Jag skrek till och försökte dra mig ur hans grepp. Vi jagade och kittlade varandra och tillslut föll båda två ihop sängen.

-       Berätta! Sa Justin och strök min kind.

-       Jag kan bara inte vänja mig vid att jag är din Flickvän. Det känns helt otroligt.

-       Aww älskning! Tro mig, det är minst lika otroligt för mig. Men nu får du skyna dig, in i duschen! Sa han och daskade till mig på rumpan.

Jag tittade över axeln.

-       Dirty boy!

-       Don’t blame me! You got a nice ass!

Jag skrattade åt honom och stängde badrumsdörren och tog av mig kläderna. Jag gick in i duschen och kände det varma vattnet sila ner över min bara kropp. Jag rakade benen och tvättade mig noggrant. När det sista balsamet var urskjölt stängde jag av vattnet. Jag öppnade duschdörren och trevade efter en handuk. En hand sträckte fram en handuk till mig. Justin…

Jag ryckte åt mig handuken och virade snabbt den runt mig.

-       Vad gör du här?

-       Förlåt, jag skulle bara se vad du gjorde där inne? Och jag kollade inte, jag lovar!

-       Justin…?

-       Okejdå, jag tittade kanske! Förlåt, sa Justin och tittade ner i golvet.

-       Det är lugnt, sa jag och pussade honom på kinden. Men vad trodde du jag gjorde här inne egentligen? Jag sa ju att jag skulle duscha!

-       Ja men det tog ju typ…. Justin tittade på klockan han hade på armen, 20 minuter!

-       Vadå? Jag är tjej! Plus att jag rakade benen.

-       Asså? Förbereder dig för något speciellt eller? Flinade Justin.

-       Man vet aldrig… maybe!

-       Mm I like it! Och btw, you looked HOOOT in the shower, sa Justin och gick ut ur badrummet och stängde dörren efter sig.

Jag tittade efter honom och skakade huvudet. Sen vände jag mig om mot spegeln och studerade mitt ansikte. Mina kinder var röda. Shit vad den där killen kunde få mig att rodna! Jag började borsta igenom håret och sedan föna det. Det gällde ju att vara fin om jag skulle träffa hans mamma.

När jag kom ut ur duschen låg en outfit på sängen och Justin satt vid datorn.

-       Vad är det där?

-       Äh bara lite kläder som jag valde till dig… men du behöver inte ha dem om du vill! Jag tänkte bara att du skulle passa i det.

-       Åh vad söt du är! Utbrast jag och tog på mig kläderna.

-       Assnyggt! Sa han nöjt. Kom nu! Jag sa till mamma att vi skulle träffa henne klockan tolv, och nu är klockan redan kvart i!

Vi satte oss i bilen och en kvart senare stod vi utanför ett gigantiskt hus.

-       Skojar du med mig? Bor du här??!

-       Ja, sa Justin och tog min hand.

Dörren öppnades och där stod en söt kort brunett framför oss. Justin mamma.

Vad tror ni kommer hända? Kommer Pattie gilla Chloé? Och vad kommer hända ikväll? Damdamdamdaaaaam.... Haha!

Låååååångt uppehåll! Men långt kapitel som kompensation;) Hoppas att ni inte har tröttnat på novellen! Väntar fortfarande på idéer om vad som ska hända!

-       Åhh jag är såååååå avundsjuk! Jag vill också ha en pojkvän som jag kan göra sådana saker med!

-       Haha ja det är faktiskt ganska underbart, fnittrade jag. Fast vi har u faktist inte gjort Det ännu… tänk om han inte är bra! Skrattade jag.

-       Chloé, det är Justin Bieber vi pratar om! Han är bra på allt, tro mig!

-       Du har nog rätt. Det väntas bara att se…

Tre timmar senare stod båda i badrummet och sminkade sig. Spegeln var immig efter det varma vattnet från duschen.

-       OMB! Jag kan inte förstå att jag, vi, ska gå på middag med självaste Justin Bieber!

Jag skrattade åt henne.

-       Tänk när dem andra där hemma får höra om det här!

-       De kommer nog bli avundsjuka, log jag. Jag lade på lite ögonskugga på hennes ögonlock. Men akta dig för Elsa bara, varnade jag. När det handlar om snygga kändisar från Canada vet man inte vad hon är kapabel till.

Jag och Jenny började gapskratta och låg ner på golvet. Jag skulle precis torka bort en tår i ögat men Jenny utbrast:

-       Akta sminket!

-       Jaja, vi ska ut med Justin, inte på nobelfesten.

-       Du, att gå ut med Justin Bieber är tusen gånger viktigare än nobelfesten! Herregud, nu blir jag värsta nervös. Vad ska jag ha på mig???! Tänk om Justin tycker att jag är konstig!

-       Om du håller på så där kanske han tycker det, fnissade jag. Var bara dig själv, så är det omöjligt att inte tycka om dig. Och då menar jag dig själv, minus det galna bieberfan som finns där inne.

-       Jag lovar, jag ska försöka vara lugn. Men seriöst, vad ska jag ha på mig??!

-       Vad var det vi pratade om för tre sekunder sen? Luuuugn! Vad sägs om det här? Frågade jag och höll upp ett par tajta jeans med en blus och en kavaj över.

Jenny prövade kläderna och ställde sig framför spegeln.

-       Och så kan jag ha mina nya högklackade till… Det blir nog ganska snyggt.

-       Inte ”ganska snyggt” utan VÄLDIGT snyggt! Okej, kan jag ha på mig det här eller, frågagde jag och snurrade runt.

-       Är det verkligen så himla snällt mot Justin?

-       Vadå? Vad pratar du om? Frågade jag förbryllat.

Jenny skrattade.

-       Men han kommer ju inte kunna behärska sig, när han ser dig!

Jag skrattade med henne och drog den sista slingan med locktången.

-       Sådär? Är du redo att gå? Jag tror jag hörde någon tuta utanför.

-       O-okej, stammade Jenny.

-       Jenny? Lugn! Ta ett djupt andetag. Samla dig. Han är en heeeelt valig kille.

-       Okej, du kan lita på mig, jag lovar att vara lugn!

Fem sekunder senare…

-       Juuuuuuustin! Utbrast Jenny och kramade om en minst sagt chokad kille i dörröppningen.

Jag drog bort henne och gav henne en sträng blick. Sen vände jag mig mot Justin.

-       Förlåt hon lovade at inte göra sådär!

-       Haha det är lugnt, skrattade Justin. Någon verkar ju iallfall galen i mig. Jag ser inte dig krama eller pussa mig, och du ska ju faktist föreställa min flickvän, sa Justin trumpet.

-       Förlåt. Hej älskning, sa jag och kysste honom på kinden. Bättre?

-       Mycket bättre! Även om jag föredrar på munnen, flinade han.

Jenny skrattade åt oss.

-       Kom nu turturduvor, ska vi gå innan vi missar vårt bord.

-       Lugna dig babe, när du är med Justin så fixar det sig. Sa han kaxigt och skrattade sen.

Justin öppnade dörren.

-       Han kallade mig babe! Viskade Jenny till mig.

-       Haha jag hörde det. Sa jag och blinkade. Mamma, pappa, hejdå! Vi åker nu!

-       Hejdå, ha det så kul! Ropade pappa från övervåningen.

-       Hejdå gumman, ropade mamma. Och glöm inte det vi pratade om förut!

-       Mamma, vi ska bara äta. På en restaurang!

När vi gick till bilen tittade Justin på mig.

-       Vad var det där om? Frågade han nyfiket.

-       Inget! Sa jag snabbt.

-       Vad fin du är föresten, sa Justin och tittade upp och ner över min kropp. Blicken fastnade vid mina bröst.

-       Juuustin, är uppe! Sa jag och himlade med ögonen.

Justin tittade upp och flinade lite generat.

-       Förlåt, men det är ditt egna fel! Jag säger ju att du inte får ha på dig sånna kläder. Jag blir ju alldeles galen ju!

Jenny började gapskratta och jag hängde snart med. Justin tittade frågande på oss.

-       Vadå? Jag är kille! Döm mig inte! Som om inte du tittar på min mage när jag är utan tröja. Sa Justin envist.

-       Visstvisst, kom nu! Skrattade jag.

Vi satte oss o i bilen och körde iväg. Utanför var det fullt av paparazzi som vanligt. Jag och Justin suckade medan Jenny spärrade upp sina ögon.

-       Är det så här hela tiden? Frågade hon förvånat.

-       Japp, suckade Justin. Och det är bara att vänja sin om ens bästa kompis är tillsammans med mig.

-       Det är lugnt, fnittrade Jenny. Jippi, jag kommer bli känd! Pep hon.

Jag skakade på huvudet och Justin skrattade på mig. Tillsammans gick vi ut ur bilen och Justin lade armen runt mig. Jag tittade menande på honom.

-       Vadå? Sa han oskyldigt. Kan inte kompisar ha armen runt varandra eller?

-       Hejdå Justin, tack för att jag fick följa med ikväll! Tackade Jenny.

-       Det var trevligt att få lära känna dig bättre, sa Justin och kramade om henne. Jenny log lyckligt.

-       Hejdå Justin, sa jag. Tack för maten och allt, är det verkligen säkert att vi inte sa betala.

-       Jaaa lilla envisa tjej. Jag har tro det eller ej tillräckligt med pengar att bjuda min shawty på middag.

-       Hur vet du att jag inte i verkligheten är en prinsessa med svinmycket pengar?

-       Det skulle inte förvåna mig, du är i alla fall lika vacker som en. Nej, ångrade sig Justin snabbt. Vackrare!

-       Naaw sötnos.

-       Imorgon måste jag jobba hela dagen, men nästa dag ska du komma hem till mig. Du måste ju få träffa min mamma!

-       Åh det ser jag fram emot. God natt Justin!

-       God natt min envisa, svinrika och vackra prinsessa. Dröm sött, viskade han i mitt öra och kysste mig mjukt.

-       Jag behövde inte välja någon. Ödet hade redan bestämt att jag skulle träffa dig. Du är den vackraste tjej i hela världen i mina ögon. Inte bara på utsidan, utan även på insidan. Du förstår inte hur mycket jag älskar dig!

-       Åh Justin… jag älskar dig med! Mer än allt annat. Och tack, tack för att du tog mig hit, för låten och ja, allt!

-       Det är du värd älskning, det är du värd…

Justin skjutsade hem mig och sa att han skulle hämta mig och Jenny klockan sju ikväll. Jag kysste honom och gick in i huset. I köket satt mamma och såg ut att ha väntat på mig.

-       Hej vad gör du hemma? Frågade jag förvånat.

-       Det var ganska lugnt på jobbet så jag fick gå lite tidigare. Sa mamma och kramade om mig. Var har du varit?

-       Med Justin… han envisades om att jag skulle följa med honom till parken och han hade packat med frukost. Det var jättemysigt.

-       Åh vad gulligt av honom!

Jag nickade instämmande och log.

-       Var är Jenny?

-       Hon ligger ute och solar men jag tror att hon sover.

Jag kollade ut på altanen och där låg Jenny mycket riktigt i sin bikini och sov som en stock.

-       Du Chloé? Sa mamma bakom mig.

-       Ja vad är det? Frågade jag och vände mig om.

Hon såg allvarlig ut och jag blev direkt orolig.

-       Jag skulle vilja prata om dig om en sak, sa mamma och klappade på stolen bredvid sig.

Jag satte mig motvilligt ner och tittade på henne.

-       Har jag gjort något? Frågade jag nervöst.

-       Nej, eller det är faktiskt det jag ville prata med dig om. Det handlar om dig och Justin… ni har ju omgåtts ett tag nu och han verkar verkligen som en riktigt gullig kille.

Jag log och väntade på fortsättningen.

-       Jag tänkte bara, eftersom jag et att ni har sovit över en del och så, har ni…?

Jag flög upp från stolen.

-       MAMMA! Nej det har vi INTE!

-       Ta det lugnt Chloé, sätt dig. Även om ni kanske inte har gjort det ännu, så vill jag bara att du ska veta att…

-       Mamma, snälla! Måste vi verklien prata om det här? Har vi inte redan haft det här samtalet? Gnällde jag.

-       Jo, men det var när du var tolv gumman. Jag tror att det är lite mer aktuellt nu…

Jag suckade.

-       Jag gillar inte heller att ha det här samtalet, men jag är mamma och måste.

-       Men jag behöver inte veta något mer! Jag tror jag vet det måsta.

-       Jaja, men lova bara att när ni har… sex, lova mig för guds skull att du skyddar dig.

-       JAA mamma! Tror du att jag är sugen på bli gravid nu eller? Utbrast jag och kände att jag var röd om kinderna.

-       Nej, det hoppas jag inte. Men jag vill bara att du ska vara försiktig, för det kan vara lätt att glömma när man väl är där…

-       Okej, tack! Det räcker, jag förstår! Jag lovar att vi ska.. skydda oss. Kul att prata med dig mamma, hejdå! Sa jag och pussade henne på kinden och innan hon hann protestera sprang jag upp till mitt rum. Jag bytte snabbt om till bikini och gick ut till poolen där Jenny nyss hade vaknat.

-       Vad var det där om? Frågad hon nyfiket och kollade mot huset.

-       Vad? Frågade jag förvirrat.

-       Jag skulle gå och hämta ett glas vatten i köket, men du och din mamma verkade han en allvarlig diskussion.

-       Usch jag vill inte ens prata om det!

-       Du kan berätta allt för mig. Så ja, vad var det nu som hände? Berätta för tant Jenny.

Jag fnittrade.

-       Ehm… THE Talk var det som hände om du förstår vad jag menar?

-       Ooooh jag förstår! Mamma har också haft det med mig, fast det var flera år sedan.

-       Samma här! Utbrast jag. Men tydligen tyckte mamma att det var mer aktuellt nu.

-       Jag förstår henne! Skrattade Jenny.

-       JENNY! Skrek jag och slog till henne på skoj.

-       Är du SÄKER på att ni inte har gjort det?

-       Nej du vet, jag skulle nog glömma det bara sådär.

-       Men ni har varit nära? Erkänn!

-       Ehm… ja, jag antar det. Sa jag och rodnade.

-       Åhh jag är såååååå avundsjuk! Jag vill också ha en pojkvän som jag kan göra sådana saker med!

-       Haha ja det är faktiskt ganska underbart, fnittrade jag. Fast vi har ju faktist inte gjort Det ännu… tänk om han inte är bra! Skrattade jag.

-       Chloé, det är Justin Bieber vi pratar om! Han är bra på allt, tro mig!

-       Du har nog rätt. Det väntas bara att se…

Baby med Justin Bieber. Jenny höjde volymen och båda två dansade och sjöng med.

-       Haha tänk om Justin skulle se oss nu! Skrattade jag.

Resten av bilturen var lika rolig. Vi lyssnade på musik, pratade och åt godis som vi hade köpt på en kiosk på vägen. När vi kom hem var klockan mycket. Jag borstade tänderna, sminkade av mig och bytte om till pyjamas. Direkt efter att jag föll ner på sängen så somnade jag.

Chloé:

-       CHLOÉ!!

Jag vaknade med ett ryck och gnuggade mig i ögonen.

-       Chloé!!

-       Jaa! Ropade jag irriterat.

-       Kom ner, du har besök! Ropade Jenny.

Jag tittade på klockan som visade halv tolv! Oj, jag måste verkligen ha varit trött igår. Jag tvingade mig upp ur sängen och med tofflor på fötterna tassade jag ner för trappan. Från hallen hörde jag en killröst.

-       Justin? Vad gör du här? Frågade jag förvånat.

-       God morgon sömntuta, skrattade han och pussade mig på kinden. Har du sovit gott?

-       Jadå, tack för väckningen!

-       Haha varsegod, flinade han. Sugen på frukost? Frågade Justin och höll upp en picknickkorg.

-       Åh vad söt du är!

-       Jag vet, sa Justin och log stolt.

-       Men Jenny…?

-       Jag är säker på att hon skulle klara sig själv en stund. Sa Justin och log mot Jenny som nickade. Jag vet att vi inte kunde träffas på några dagar… men kom igen! Tror du verkligen att jag skulle klara mig i så många dagar utan dig?

-       Haha Justin då! Hon åker ju imorgon kväll! Det är ju bara två dagar kvar!

-       Två dagar är länge för mig! Snälla, 2 timmar är allt jag ber om! Bara du och jag, en mysig frukost i parken?

-       Och hur hade du tänkt dig att vi skulle vara ensamma? Utan fans eller paparazzi?

-       Du ska få se, jag vet ett ställe. Sa han hemlighetsfullt.

Jag vände mig om till Jenny som stod och log.

-       Är det okej? Frågade jag osäkert.

-       Jadå herregud! Gåå! Jag ligger vid poolen ett tag, det skadar inte att få lite solbränna innan jag åker.

-       Tack Jenny, sa jag och kramade henne. Vi ses sen!

-       Och jag kanske kan få bjuda er båda på restaurang ikväll? Som tack?

-       Gärna! Utbrast jenny innan jag hann svara.

-       Jag ska bara byta om, ge mig 5 minuter!

-       Annars kan du ju åka sådär? Föreslog Justin och flinade. Det gör inte mig något, fortsatte han och tittade på mitt korta och ganska urringade nattlinne från Victoria Secret.

-       Det tror jag säkert, men jag vill gärna inte skämma ut mig inför allmänheten. Skrattade jag och sprang upp till mitt rum. Jag bytte om till en sommrig klänning och sminkade mig lite lätt.

När jag kom ner för trappan stod Jenny och Justin och pratade. De verkade komma bra överens. Mamma och pappa jobbade den sista veckan innan de fick ledigt för sommaren, så de var inte hemma särskilt mycket.

-       Du är jättefin, log Justin. Även om jag föredrar din förra outfit…

-       Haha kom nu! Sa jag och tog hans hand. Hejdå Jenny!

-       Hejdå lovebirds, Ha det så kul! skrattade hon.

Vi kom fram till en liten äng som var omgiven av buskar och träd. I gräset växte blommor i olika färger och solen strilade genom trädkronorna.

-       Det är så vackert, flämtade jag.

-       Men inte lika vacker som du, flirtade Justin och log. Jag brukar komma hit när jag vill få lite lugn och ro. Perfekta stället för att skriva låtar! Eller ha picknick med en söt tjej, tillade han.

Jag log mot honom och satte mig ner i gräset. Han vek ut en filt och började packa upp bröd och frukt och muffins.

-       Har du gjort det här? Frågade jag imponerat.

-       Tja, jag måste erkänna att mamma hjälpte mig lite. Men det var min idé!

-       Det var en väldigt gullig idé! Mm, det ser jättegott ut, jag är jättehungrig. Som ett tecken började min mage kurra högt och vi båda tittade på varandra och skrattade.

-       Vad sägs som att äta då? Föreslog Justin.

-       Ännu en bra idé!

Vi låg där och åt i vad om kändes som en evighet och jag önskade att jag hade kunnat stanna tiden. Vi låg ner på filten och med ansiktena mot varandra och våra fingrar flätade i varandras. Plötsligt lade Justin sig över mig.

-       Jag tänkte att vi kunde fortsätta där vi slutade igår…?

-       Var det därför du tog mig hit? Frågade jag och tittade på honom. Han skrattade.

-       Nej absolut inte! Men varför inte ta vara på tillfället?

Han böjde sig ner och kysste mig. Jag kysste honom tillbaka och hans tunga letade sig in i min mun. Han snurrade runt så att jag nu låg överst. Han smekte min midja och mina höfter och ner mot min rumpa.

-       Är du seriös Justin?

Han bara hummade mot min hals och verkade helt borta.

-       Jorden anropar Justin!

-       Vad? Vadå? Sa han och tittade upp på mig med drömmande ögon.

Justin:

-       Hade du seriöst tänkt göra det här? Vem som helst kan komma ju!

-       Nej, det är aldrig några här…

-       Ledsen Justin, men jag tänker definitivt inte göra det för första gången mitt i en park!

-       Förlåt, jag kan bara inte motstå dig, sa jag lite generat och tittade rakt in i hennes ögon. Hennes ögon glittrade och jag rös inombords. Hon var så vacker.

-       Det är lugnt sötnos, snart! Men inte nu…, sa Chloé.

-       Jag förstår om du inte vill! Jag ska inte tvinga dig till någonting.

-       Jag vill, tro mig, jag vill! Men bara inte riktigt ännu. Jag vet inte om jag är redo, sa hon och rodnade.

-       Hey där, rodna inte! Du ska inte skämmas över att du inte är redo! Jag gillar dig lika mycket ändå, och jag lovar att vänta tills du känner dig mogen för det.

-       Tack Justin, sa hon och kysste mig mjukt.

-       Men jag vet att JAG är redo, så det bara att säga till! Skrattade jag.

-       Jag lovar! Fnissade Chloé.

-       Jag har en överrakning åt dig?

-       Vadå? Frågade Chloé nyfiket.

Jag tog fram min gitarr och satte mig bredvid

henne igen.

-       Jag har eh… skrivit en låt till dig. Sa jag och rodnade.

-       Skojar du med mig???! Åh vad du är söt!

Spela! Uppmanade hon.

-       Den är inte helt perfekt ännu men…

-       Sluta! Allt du gör blir perfekt! Sa hon och log.

-       Okej… den heter ”the most beautiful girl”…

”When I met you for the first time,

You caught my eye.

And when you gave me that beautiful smile,

I thought I would die.

Cause baby, you’re the most beautiful girl.

The most beautiful girl, in the whole wide world.

And I’m not giving up until you’re all mine, all mine…"

När jag hade slutat sjunga såg jag hur en tår föll ner för hennes kind.

-       Baby, gråt inte!

-       Men den var så fin… jag kan inte fatta att du har skrivit den till mig! Jag kan inte fatta att jag sitter här bredvid dig! Varför jag, av alla tjejer i hela världen, varför valde du mig? Frågade hon och tittade upp på mig.

Jag bara log.

-       Jag behövde inte välja någon. Ödet hade redan bestämt att jag skulle träffa dig. Du är den vackraste tjej i hela världen i mina ögon. Inte bara på utsidan, utan även på insidan. Du förstår inte hur mycket jag älskar dig!

-       Åh Justin… jag älskar dig med! Mer än allt annat. Och tack, tack för att du tog mig hit, för låten och ja, allt!

-       Det är du värd älskning, det är du värd…

-       Men vi hade ju så mysigt! Tjurade Justin.

-       Det kommer fler tillfällen.

-       Åhja, det ska jag allt se till! Sa Justin och grep tag i min arm och drog tillbaka mig till sängen. Han höll fast mig och kysste mig länge. Jag lade mitt huvud på hans bröst och han lade armarna runt mig. Så låg vi tills jag somnade.

Justin:

-       Iiiiiiiiiiiiiiiihhhhhhhhhhhh!

Jag vaknade av att någon skrek och flög upp ur sängen. Jag skyndade mig till badrummet där skriket kom ifrån. Framför spegeln stod Chloé och höll händerna för ansiktet.

-       Vad är det? Vad har hänt? Utbrast jag oroligt.

-       Se på mig! Suckade Chloé och tog bort händerna. Jag inspekterade hennes ansikte och letande efter något sår eller liknande.

-       Vadå? Jag ser inget, sa jag förvirrat.

-       Skojar du med mig? Jag ser ju hemsk ut! Klagade Chloé.

-       Nej, du menar söt?

-       Nej, hemsk! Titta jag har mascara i hela ansiktet och mitt hår står åt alla håll och jag har fått en finne på hakan!

Jag lutade mig närmare och när jag koncentrerade mig såg jag en liiiiiiiten röd prick.

-       Kallar du det där en finne? Skrattade jag.

-       Ja! Vad skrattar du åt? Det är inte roligt!

-       Lilla gumman, du kan inte vara ful! Du är vacker hela tiden, med eller utan ”finnar”. Men om du nu känner dig så, så ta en dusch? Det kanske får dig att inse hur söt du är?

-       Du har rätt, en dusch låter bra! Instämde hon och började knuffa ut mig från badrummet.

-       Jag kan hjälpa till om du vill? Erbjöd jag flirtigt.

-       Nej tack, jag klarar mig själv, fnissade Chloé och stängde dörren.

-       Jag är expert på att knäppa upp behåar! Ropade jag.

-       Jaså? Skrattade hon från andra sidan dörren. Har du övar mycket eller?

-       Nej, jag är en naturbegåvning!

-       Naturbegåvning på att knäppa upp behåar? Wow Grattis Justin! Vilken talang! Sa hon sarkastiskt.

-       Skratta du! Men jag ska säga dig att det är en riktigt användbar talang. Och jag har en känsla av att den kommer att komma väl till pass inom en snar framtid.

-       Jaså det säger du? Hoppas att du gillar besvikelser! Skrattade Chloé och jag hörde hur vattnet sattes igång.

Chloé:

När jag kom ut ur duschen kände jag mig genast mycket fräschare. Jag smörjde in mig med bodylotion med persikosmak och borstade igenom håret. Jag drog några tag med mascaran och lade på lite rouge. Så ja, mycket bättre! Efter en stunds velande med hårtorken i handen, lade jag mig ifrån den igen. Håret fick självtorka och bli lite lockigt, jag orkade inte föna det idag. Jag gick ut ur badrummet med handduken virad runt mig och möttes av två stora stirrande ögon.

-       Wow! Sa Justin. Han satt i sängen och hade fortfarande inte bytt om.

-       Klä på dig nu slöfock! Sa jag och låtsades vara sträng, vilket gick sådär. Hans bara överkropp gjorde mig en aning distraherad. Okej, VÄLDIGT distraherad.

-       Gillar du vad du ser? Flinade Justin.

-       Ehm… kanske det, flinade jag tillbaks och rodnade. Jag gick in till min walk-in closet och satte på mig ett par shorts och ett vitt spetslinne.

När jag kom ut igen möttes jag av samma reaktion.

-       W.O.W!

-       Sluta titta på mig så där! Rodnade jag.

-       Vadå ”sådär”? Jag får väl titta på dig hur mycket jag vill? Skrattade han.

-       Nej för det är som om jag är…

-       Du är vadå? Frågade Justin och gick närmare mig, medan jag backade.

-       Som om jag vore en maträtt och att du är vrålhungrig! Skrattade jag.

Han kom ännu närmare och flinade. Jag backade men stoppades av väggen. Justin lade armarna på varsin sida om mig och lutade sig fram och viskade i mitt öra:

-       I want you sooooo badly!

-       Du kommer inte ”få mig”. Du får kämpa! Fnittrade jag.

-       Nog ska jag kämpa, flinade han. Och jag är ledsen baby, men det är bara att ge upp! För jag kommer vinna!

Han bar upp mig och hängde mig över hans axel. Jag skrattade och försökte sparka mig loss.

-       Släpp ner mig Justin!

-       Aldrig! Han öppnade dörren och sprang ner för trappan.

-       Hjäääälp! Tjöt jag.

-       En Chloé kommer här! Hojtade Justin.

Jenny stod i köket och skrattade åt oss.

-       Åhh ni är så söta ihop!

-       Visst är vi! Instämde Justin och lade armen om mig.

-       Haha släpp mig nu Justin! Jag är hungrig.

-       Jag har redan gjort frukost, sa Jenny stolt.

-       Åhh vad söt du är! Du är världens bästa kompis, sa jag och kramade om henne.

-       Jag vet… men egentligen hade jag bara långtråkigt. Vad ska jag annars göra? Jag har ju ingen pojkvän att hålla på med! Sa Jenny och kollade menade på oss.

-       Vi gjorde ingenting! Lovade jag.

-       Jo det gjorde vi visst! Flinade Justin. Vi kysstes och hånglade och…

-       Lalalalala! Jag vill inte höra! Skrattade Jenny och höll händerna för öronen.

-       Haha det är lugnt Jenny. Vi gjorde inte…Det. Jag lovar! Sa jag och rodnade lite.

-       Säkert? Det verkade ganska vilt när jag kom in och avbröt er.

-       Just det, avbröt oss! Sa Justin tjurigt.

-       Släpp det Justin! Vi hade inte gjort något även om hon inte hade kommit in.

-       Säg inte det…

-       Nu tycker jag att vi byter samtalsämne! Flinade jag. Eller äter, jag är vrålhungrig.

-       Kan det ha något med att göra vad ni gjorde igår? Retades Jenny.

-       Nej, ge dig! Kom och ät nu!

Under frukosten planerade vi dagen. Scooter ringde Justin som sa att han hade en photoshoot och två intervjuer inbokade idag. Justin föreslog att han skulle skippa dem men jag höll inte med! han kunde ju inte skita i sitt ”jobb” bara för att han ville vara med mig! Jag och Jenny bestämde för att åka på lite sightseeing, jag hade ju trots allt inte varit runt i Atlanta ännu, och vi skulle förmodligen inte komma hem förrän sent ikväll. Justin protesterade och undrade varför inte han fick åka med.

-       För att du har ett jobb och en karriär att sköta! Och miljontals fans!

-       Jag är säker på att dem skulle klara sig en dag!

-       Justin…. Sa jag och gav honom en menande blick.

-       Okejokej, jag ska jobba! Men det är orättvist! Jag vill också ha lite roligt!

-       Du och jag kan ha roligt någon annan dag!

-       Roligt som i….?

-       Men gud, är det de enda du tänker på!

-       Så är det med killar Chloé, de har bara en sak i hjärnan! Fnissade Jenny.

-       Nej det har vi inte alls! Protesterade Justin.

-       Iväg med dig nu Justin! Vi kan ses imorgon.

-       Okej! Längtar redan! Sa han och pussade mig. Och hejdå Jenny, det var kul att träffas igen!

-       Vi ses!

Jag och Jenny plockade undan frukosten och gjorde oss klara. En halvtimma senare satt vi i bilen. Vi visste inte riktigt var vi skulle åka, eller hur man kom dit. På vägen köpte vi en karta, så vi kunde ju inte komma helt lost. Plus att vi hade en GPS i bilen. Jenny fick agera kartläsare medan jag körde bilen. Jag hade övningskört en hel del hemma i Sverige sen jag fyllde 16 i vintras. Här I USA får man ta körkort redan vid 16 års ålder, så mamma och pappa tyckte det vore bra om jag tog en snabbkurs och sen gjorde uppkörningen och teoriprovet. Jag klarade båda testen så nu hade jag äntligen fått mitt alldeles egna körkort. Det var en sådan frihetskänsla. Jag hade ännu ingen egen bil, men jag brukade få låna mammas.

Jenny satte på radion och båda brast ut i gapflabb när vi hörde vilken låt som spelades. Baby med Justin Bieber. Jenny höjde volymen och båda två dansade och sjöng med.

-       Haha tänk om Justin skulle se oss nu! Skrattade jag.

Resten av bilturen var lika rolig. Vi lyssnade på musik, pratade och åt godis som vi hade köpt på en kiosk på vägen. När vi kom hem var klockan mycket. Jag borstade tänderna, sminkade av mig och bytte om till pyjamas. Direkt efter att jag föll ner på sängen så somnade jag.

-       Absolut, sa jag och drog en suck av lättnad. För jag är ju liksom tillsammans med Chloé nu, sa jag och tittade på henne för att se hennes reaktion.

-       Ja jag hörde det! Grattis! Hon verkar som en riktigt snäll tjej, jag måste få träffa henne någon gång! Inte ett enda ord i den meningen var ärligt, det märkte jag direkt, men jag sa inget. Vad hade hon emot mig och Chloé? Kunde hon inte bara gå vidare och låta mig vara lycklig?

Justin:

Inspelningen gick väl sådär… sången lät bra och så, men jag var lite okoncentrerad. Jag kunde bara inte sluta tänka på Chloé. En dag utan henne, och jag började ju bli helt galen. Jag BEHÖVER träffa henne. Som en alkolist är beronde av sprit, som en diabetiker måste få insulin, som en knarkare är beroende av sina droger… Chloé är som mitt egna heroin. Vänta lite, är inte det en replik i en film? Hur som helst, jag älskar verkligen denna tjejen, japp, jag ÄLSKAR henne! Hur ska jagstå ut med att inte träffa henne på tre dagar? Eller tänk när jag måste åka iväg på turné igen? Tur att inte Ryan eller Chaz hör mig nu. De hade trott att jag var dum i huvudet. Men så är det väl när man är kär, man kan inte tänka på någon annan än just den personen. Om alla mina fans hade bieberfever, då hade jag fått en rejäl dos av Chloéfever!

Jag vaknade till ur min lilla tankebubbla av att min mobil började ringa. Chloé, stod det på displayen. Jag blinkade och tittade igen. Började allt jag såg förvandlastill chloé nu? Som när man får solsting i öknen och allt man ser är vatten? Men nej, det var faktist Chloé som ringde. Mitt hjärta skuttade till.

-       Heej beautiful! Vet du hur mycket jag saknar dig? Utbrast jag.

Det var tyst en stund, först trodde jag att hon hade lagt på. Men sen hörde jag snyftningar. Någon grät. Eller rättare sagt, Chloé grät.

-       Men gumman, gråter du?

Jag hörde bara ett mumlande.

-       Vad är det? Vad har hänt? Frågade jag oroligt.

Då började hon gråta ännu mer.

-       Men älskade Chloé, hur är det? Vänta, stanna där du är! Jag kommer till dig!

-       Nej, Justin, det behöver du inte. Vi kan prata senare…

-       Nej, jag kommer nu! Sa jag bestämt och sen lade jag på.

-       Jag måste gå nu! Ropade jag till Scooter.

-       Nu? Men vi jobbar ju här?

-       Ledsen, men det är viktigt! Ursäktade jag mig. Selena, bra jobbat! Vi ses nästa vecka.

-       Men Justin, var ska du?

-       Till Chloé… sa jag och började springa till bilen.

-       JUUUUUSTIN! Hörde jag Selena ropa bakom mig, men jag struntade i henne och hoppade in i bilen, vred om nyckeln och trampade gasen i botten. Fem minuter senare var jag utanför Chloé’s hus. Tur att ingen polis var ute, jag måste nog ha kört liiiiiite för fort. Innan jag tryckte på ringklockan drog jag ett djupt andetag. Vad hade hänt? Hade jag gjort något? Var hon skadad? Jag ringde på dörren och hörde fotsteg från andra sidan dörren. Det var Jenny som öppnade.

-       Hej, sa hon och gav mig en sur blick. Vad hade hänt med henne? Sist jag såg henne hoppade hon jämnfota och var helt hysterisk, nu gav hon mig en mindre trevlig blick. Nu blev jag verkligen orolig.

-       Hej, ledsen om jag stör. Men är Chloé hemma?

-       Ja, hon är på sitt rum, sa Jenny och släppte in mig. Jag sparkade av mig skorna och flög upp för trappan. Jag knackade försiktigt på dörren, men när ingen kom öppnade jag dörren och tittade in. Där satt Chloé på sängen och hennes ögon var rödsprängda. Hon tittade upp på mig.

-       Chloé! Vad har hänt? Frågade jag och gick fram till sängen. Men jag fick snabbt mitt svar. När jag skule sätta mig på sängen skymtade jag hennes dator som låg på skrivbordet. På datorn såg jag en bild. En bild på mig. Och Selena. Hand i hand…

Jag svor till inombords. Hur kunde jag vara så dum? Varför gick jag med på att göra en låt med henne? Varför visade jag henne inte tydligare hur jag kände. Jag hade inga känslor för henne! Men det visste ju inte Chloé. Stackars Chloé, som nu satt där på sängen och grät. Hon trodde väl förstås att jag var otrogen eller något.

-       Älskning… låt mig förklara.

-       Förklara vad då? Hur du inte orkade vara ensam i EN dag, EN DAG Justin, och så tröttna du och gick till Selena istället? Utbrast Chloé och tårarna rullade ner på hennes kinder.

-       Nej, det är verkligen inte som du tror!

-       ”Inte som du tror” fnös Chloé. Så säger alla…

-       Men jag menar det! Jag önskar att de hade filmat istället, så hade du kunnat se…

-       Kunnat se vadå? När ni kysser varandra?

-       Nej, när jag puttar bort Selena och skäller ut henne och frågor vad det är för fel på henne! Och säger att jag inte gillar henne mer som kompis och att det är DIG jag gillar. Att du är min flickvän.

Chloé tittade upp på mig med en förvirrad blick.

-       Är det sant? Frågade hon misstänksamt.

-       Ja! Jag skulle aldrig ljuga för dig. Jag skulle aldrig såra dig!

-       Så du gillar henne inte?

-       Selena? Nej, usch! Verkligen inte! Vi är bara kompisar! Om ens det längre…

-       Inte ens lite?

-       NEJ, din söta underbara envisa tjej. Det är DIG jag gillar. Jag kan inte sluta tänka på dig. Jag tog hennes ansikte mellan mina händer och kollade djupt in i hennes blåa glittrande ögon. Jag är galen i dig Chloé. Jag… älskar dig!

Chloé:

-       Jag… älskar dig!

Jag satt helt tyst och tittade rakt in i hans ögon. Han såg verkligen ut att mena det. Visst, vi hade sagt det innan, men inte på det sättet. Det fanns så mycket känsla bakom den meningen. Att tre ord kunde betyda så mycket. All oro och svartsjuka som fanns i mina tankar i mitt huvud för en stund sen var som bortblåsta. Han älskade mig. Justin Drew Bieber älskar… mig? Hur och varför visste jag inte? Men en sak var säker, jag älskade honom.

-       Justin, förlåt! Förlåt för att jag var så svartsjuk och inte litade på dig! Jag brukar verkligen inte vara avundsjuk av mig, men när jag såg dig där, med Selena så visste jag inte vad jag skulle tro. Jag visste inte vad jag skulla göra, jag trodde jag hade förlorat dig. Men jag antar att det bara visar hur mycket jag verkligen älskar dig.

Justin tittade förvånat upp på mig.

-       Älskar du mig?

-       Ja så klart din dummer! Jag har in princip älskat dig från första stunden jag träffade dig. Justin sken upp, jag tror knappt att jag hade sett honom så glad innan.

-       Jag lovar att aldrig såra dig, aldrig lämna dig, aldrig låta någon skada dig och jag lovar att jag aldrig kommer sluta älska dig!

-       Men Justin, det kan du ju inte säga nu! Tänk, vi kanske inte kommer att vara tillsammans om några år! Du kanske gifter dig med någon kändis, och jag med någon man i Sverige?

-       Nej säg inte så! Vi ska vara tillsammans för alltid. Jag har planerat allting, sa han stolt. Vi kommer få tre barn, en liten kille som kan ta över mitt jobb när jag blir gammal, och två små söta tvillingtjejer som kommer bli lika vackra som sin mamma! Och så år vi nog flytta till något lugnt och tryggt område där barnen kan växa upp, och ska vi ha en hund och…

-       Haha, nu skrämmer du mig! Säg inte att du har suttit och planerat allt det här sötnos?

-       Jo…? Sa han och rodnade lite.

-       Jag vill självklart också vara tillsammans med dig för evigt, men jag vill inte börja tänka på barn NU! Usch, tänk att jag ska föda barn. Jag ska gå runt och bära på en människa i nio månader, och hur sjutton ska den komma ut?

-       Haha som vi flesta kom ut antar jag. Skrattade Justin. Vill du att jag ska visa dig var? Frågade han och höjde på ögonbrynen.

-       Nej det är lugnt, fnittrade jag. Jag vet VAR, men jag förstår bara inte hur det ska gå till.

Justin började smeka min mage och sedan längre och längre ner. Jag rös till. Men när han kom för långt ner så drog jag bort handen.

-       Inte taffsa!

-       Vadå? Utbrast Justin och låtsades vara oskyldig.

-       Snart…

-       Menar du det? Justin tittade på mig och jag såg hur det glimtade till i hans ögon.

-       Kanske? Om du har tur! Men då får du uppföra dig, sa jag och blinkade md ena ögonen.

-       Jag lovar! Sa Justin och verkade helt hur trans.

-       Vaaaad tänker du på?

Justin flinade.

-       Det vill du nog inte veta!

-       Usch sluta, din lilla perversa unge!

-       Du kan inte styra mina tankar! Jag kan inte hjälpa det…

Jag skrattade åt honom.

-       Jag gillar dig ändå!

-       Vad hände med älskar? Har du ångrat dig? Frågade Justin oroligt.

-       Oj förlåt, jag ÄLSKAR dig ändå! Bättre?

-       Ja, mycket bättre! Sa Justin och log nöjt. Sen lutade han sig närmre mig och jag kände hans lena andedräkt mot min hals. Han kysste mig mjukt och försiktigt i nacken och jag rös till av välbehag. Han pussade mig på halsen, på hakan, på kinden, på ögonen, på pannan, på näsan och till sist på läpparna. Jag besvarade kyssen och våra tungor letade in i varandras munnar. Jag lade armarna runt hans nacke och han drog mig ännu tätare intill sig. Kyssen blev vildare och hans händer letade sig in under min tröja. Plötsligt öppnades dörren. I dörröppningen stod en förvånad Jenny.

-       Oj, ehm.. förlåt! Jag skulle bara se om ni var sams eller om ni hade dödat varandra, men ni verkar ha löst det! Fnittrade hon.

-       Haha jag antar det, sa jag och tittade på Justin som flinade.

-       Förlåt, jag ska inte störa er. Fortsätt ni med… det ni höll på med! Skrattade Jenny och stängde dörren.

Jag vände mig mot Justin, som fortfarande hade händerna under min tröja.

-       Tur att vi inte hade gått längre, flinade jag och blinkade.

-       Haha aa! Vänta vadå, hade du tänkt det?

-       Vem vet? Kanske…

-       Meeen!

-       Nu är jag i alla fall inte så sugen längre, sa jag och hoppade av honom och fnittrade. Han låg kvar i sängen och såg besviken ut.

-       Äsch var inte ledsen, tröstade jag.

-       Men vi hade ju så mysigt! Tjurade Justin.

-       Det kommer fler tillfällen.

-       Åhja, det ska jag allt se till! Sa Justin och grep tag i min arm och drog tillbaka mig till sängen. Han höll fast mig och kysste mig länge. Jag lade mitt huvud på hans bröst och han lade armarna runt mig. Så låg vi tills jag somnade.

-       Chloé! Titta här!! Utbrast hon.

-       Vad är det? Frågade jag förvirrat från badrummet.

-       Kom hit! Skynda dig!

Jag sprang in till sovrummet iklädd endast en T-shirt och trosor.

-       Vad är det?

-       Titta! Uppmanade hon och en minut senare satt jag med samma gapande mun som Jenny nyss hade…

Sidan Jenny visade min var en Justin Bieber fanblogg, som Jenny följde.

På förstasidan stod det:

Justin Bieber och Selena Gomez --> Jelena igen?

Och under fanns en bild på dem båda två, hållandes händer. Selena log men Justin såg lite bekymrad ut. Jag tittade på datumet och insåg att inlägget hade publicerats idag. En dag, EN dag, dröjde det innan Justin började vara med andra tjejer och gå runt hand i hand. Hade det varit en annan tjej så hade jag kanske inte brytt mig, men jag visste ju att det hade gått rykten om just han och Selena. Hur kunde han? Visst, vi var väl inte officiellt tillsammans, men han verkade gilla mig, och inte Selena, sist jag kollade. Jag drog ett djupt andetag. Jag skulle INTE börja gråta.

-       Men du, det är bara en bild! Tröstade Jenny. Man ska inte tro på allt man läser… Och han ser ju inte precis glad ut!

-       Jag vet… men ändå! Hur kan han? Jag trodde verkligen inte det om honom. Jag började faktiskt bli riktigt kär i honom, och jag var ganska säker på att han gillade mig också… men jag hade tydligen fel.

-       Säg inte så! Klart han gillar dig! Titta på honom, ser han lycklig och kär ut med Selena? NEJ! Ser han lycklig och kär ut med dig? Låt mig tänka… JA!

Jag kunde inte låta bli att fnittra till, Jenny visste verkligen hur man tröstade en kompis.

-       Du har nog rätt… det är ju bara en bild! Och han ser faktiskt inte speciellt glad ut.

-       Så ska det låta! Kom nu så åker vi, jag lovar att de löser sig. Ring honom när vi kommer hem igen så ska du se att det hela var ett enda stort missförstånd.

-       Tack Jenny, sa jag och kramade om henne. Du är världens bästa kompis!

-       Jag vet, flinade Jenny. Hon sträckte fram sin hand och hjälpte mig upp.

-

På väg ner för trappan stötte vi på mamma.

-       Har ni haft det roligt idag flickor?

-       Ja hur kul som helst! Sa Jenny och log och tittade på mig. Jag log tillbaka.

-       Vad roligt, vad hade ni tänkt hitta på nu då? Undrade mamma och tittade menande på våra kläder.

-       Bio! Sa båda samtidigt.

-       Jaha, skrattade mamma. Ha det rå roligt och hör av dig om ni vill ha skjuts!

-       Tack mamma, sa jag och pussade henne på kinden.

Jag och Jenny vinkade hejdå och gick ut genom dörren.

Vid biljettkassan valde vi mellan en skräckfilm och en romantisk komedi. Det fick bli den romantiska komedin, No strings attached, eftersom ingen utav oss var speciellt sugna på att ligga livrädda och inte kunna sova ikväll. Jag köpte en popcorn och en Coca-Cola som vi delade på.

Filmen var riktigt bra. När vi kom ut från biosalongen kände båda hur det kurrade i magen, trots alla popcornen som vi hade ätit under filmen. Men det var kanske inte så konstigt med tanke på att det var flera timmar sen vi hade ätit lunch. Jag ringde mamma och meddelade att vi tänkte stanna och ta något att äta på vägen hem.

-       Vad är du sugen på? Asiatisk, italienskt?

-       Hm, svårt val. Men jag är riktigt sugen på sushi, så asiatiskt får det bli! Beslutade Jenny och jag protesterade inte.  Själv beställde jag in wok med nudlar och båda enades om att det förmodligen var en av de bästa asiatiska restaurangerna vi hade varit på. Hit skulle jag definitivt gå igen, jag kanske till och med kunde ta med Justin hit…

Justin:

Eftersom jag inte kunde träffa Chloé idag, så kunde jag lika gärna jobba. Det var iallafall bättre än att sitta hemma och deppa för att jag kan träffa Chloé. Tänkt på vad hon gör varenda minut… tänka på om hon pratade med någon snygg kille eller liknande. Jag är verkligen inte av den avundsjuka typen, men jag kunde inte låta bli att känna en liten sting av svartsjuka när vissa killar tittar på henne på det sättet. Och visst, jag klandrar dem inte. Det är ju inte så konstigt med tanke på hur snygg Chloé är… Chloé, Chloé, Chloé… den där tjejen gjorde mig verkligen galen. Jag var rädd att jag hade blivit riktigt kär i henne, vilket var första gången för mig. Jag hade gillat tjejer innan, men inte så här, inte ens i närheten.

-       Selena vad gör du? Väste jag.

Vi stod utanför studion och skulle spela in en låt tillsammans. Jag var inte jättepeppad över det, men Scooter bad mig att göra en duett med henne. Alla fansen skulle älska det, sa han, och det skulle ge oss mycket uppmärksamhet och blablabla… Det ena ledde till det andra och nu stod jag här med Selena redo att spela in en låt tillsammans. Det var konstigt, att när det handlade om Justin Bieber, var Justin Bieber den som fick bestämma MINST. Det var inte så att jag hade något emot Selena, verkligen inte. Men efter den där helgen på St. Lucia hade allt känns lite stelt. Jag tyckte bara om henne som kompis, men jag var rädd att hon inte kände samma som jag. Och jag ville ju inte såra henne, hon är ju en av mina bästa kompisar. KOMPIS, inget mer… Det var därför jag inte var så sugen på att spela in en låt med henne, en kärlekslåt dessutom, som krävde många känslor inblandade. Känslor som jag inte hade, och jag var dålig på att fejka.

Utanför studion flockades det av paparazzi, som vanligt… Till skillnad från mig verkar Selena fakiskt gilla det, något som jag inte kunde förstå. Men hon gjorde inprincip vad som helst för att få uppmärksamhet. Som nu, hon stod väldigt nära mig och lade handen runt min midja, precis som om vi vore tillsammans. Jag drog mig undan lite och tittade på henne med förvirrad min. Hon bara log oskyldigt och vände sig om och posade inför paparazzin. Hon försökte ta min hand men jag ryckte undan den och stoppade händerna i fickorna. Jag gick mot dörren och öppnade den och förste in henne.

-       Vad var det där? Frågade jag än en gång.

-       Vadå? Frågade hon och ryckte på axlarna.

-       Det där med att hålla handen och så… du beter dig som om vi vore tillsammans?

Jag såg hur hon ryckte till lite, jag vet inte om det var av irritation eller om hon blev ledsen. Men sen log hon snabbt igen, även om det så lite falskt ut.

-       Nejdå, vi är ju bara kompisar! Eller hur?

-       Absolut, sa jag och drog en suck av lättnad. För jag är ju liksom tillsammans med Chloé nu, sa jag och tittade på henne för att se hennes reaktion.

-       Ja jag hörde det! Grattis! Hon verkar som en riktigt snäll tjej, jag måste få träffa henne någon gång! Inte ett enda ord i den meningen var ärligt, det märkte jag direkt, men jag sa inget. Vad hade hon emot mig och Chloé? Kunde hon inte bara gå vidare och låta mig vara lycklig?

Jag log för mig själv när jag stängde dörren. Bästa dejten någonsin!

-       Var det där Justin Bieber utanför???! Utbrast en tjejröst bakom mig och jag ryckte till. Jag vände mig om och möttes av ett välbekant ansikte.

-       JENNY!! Utbrast jag och kastade mig i hennes famn. Vi kramade varandra hårt och länge. Vad gör du här? Skulle du inte komma förrän vid slutet av sommaren?

-       Jo, men jag och dina föräldrar ville överraska dig! Plus kom igen, tror du verkligen att jag skulle klara av att vänta typ 3 månader innan jag får träffa min bästa kompis?

-       Haha nej du har rätt! Åh vad jag har saknat dig, utbrast jag och kramade henne igen.

-       Jag har saknat dig med! Det är så sjukt tråkigt där hemma nu när du har flyttat! Typ som om skolan är helt död! Men här verkar det inte vara helt dött, sa hon och höjde ögonbynen. Såg jag fel eller var det där Justin som du kysste utanför dörren?

-       Shh vänta, kom vi går upp till mitt rum, sa jag och drog med henne upp.

-       Du måste skämta med mig! Är detta DITT rum? Fy vad orättvist, du får flytta till USA och bo i ett så här snyggt hus med pool och allt! För att inte tala om att du dejtar ingen mindre än Justin Bieber! Utbrast Jenny avundsjukt.

-       Ja, jag måste säga att jag har det bättre här än vad jag trodde. Det enda jag saknar hemifrån är min bästa kompis.

-       Men du får i alla fall sakna din bästis i ett snyggt hus, med en *piiiiiiiiip* snygg  kille!

-       Vänta, jag har ju nästan glömt att visa det bästa, utbrast jag och öppnade dörren till walk-in closeten och log triumferat.

-       Oh. My. Freaking. God! Får jag flytta in hos dig Chloé? Skrattade Jenny och inspekterade garderoben. Det här är ju precis som i Sex and the city-filmen. Jag är inte ALLS avundsjuk, inte alls….

-       Jag önskar att du hade kunnat flytta hit, suckade jag.

-       Men nog om det här, berätta om Justin! Vad gjorde ni ikväll? När kom han hem? Berätta allt! Uppmanade Jenny ivrigt.

-       Han kom hem imorse och ringde och sa att jag skulle titta ut genom fönstret. Jag gjorde som han sa och där stod han, på balkongen…

Jenny drog ett häftigt andetag.

-       Va skojar du med mig? Åh vad gulligt!

-       Ja. Jag vet. Vi låg och prata i flera timmar och sen….

Jag fortsatte berätta vad vi hade gjort under kvällen.

Vi bäddade och borstade tänderna. Innan jag lade mig ner i sängen släckte jag taklampan. Jenny frågade mig en del saker om Justin och jag besvarade de flesta så gott jag kunde. Vi bestämde oss för att åka till stan och shoppa dagen därpå.

Innan vi stack iväg smsade jag Justin, jag hade ju faktist lovat att vi skulle träffas idag. Men nu när Jenny var här ville jag använda den tid vi hade tillsammans. Hon skulle ju åka hem om bara några dagar igen. Jag hoppas han förstod…

Ändrade planer, Jenny kom hit igår kväll och vi ska shoppa idag. Så kan tyvärr inte träffas idag… kommer sakna dig! Puss

Det dröjde inte länge innan min mobil plingade till. En av alla bra saker med Justin var att han var snabb på att svara på sms.

Okej älskning, jag förstår… Kommer sakna dig mer! Sitta här och gråta hela dagen i min ensamhet…

Usch, sluta! Nu ger du mig bara dåligt samvete! Jag lovar att du kommer klara dig. Det är ju bara några dagar! Du hittar säkert någon snygg tjej att flirta med;)

Skulle jag aldrig göra! Om jag inte bli riktigt desperat och ensam förstås… haha nej jag skojar bara;) Men var försiktig, det kan hända att någon helt random kille(jag) bryter sig in i ditt hus inatt bara för att sitta och titta på dig när du sover… som den där vampyrkillen i Twilight. Haha

Den där ”vampyrkillen” heter faktiskt Edward! My future husband…

Oh no young lady! Your future husband is going to be me! And we all know it!;)

Dream on bby…Måste gå nu, Love u

Ha det så kul! Love u 2

-       Vem smsar du med? Frågade Jenny nyfiket.

-       Justin… svarade jag och flinade. Hon log stort.

-       Ska vi dra?

-       Visst!

-       Vad tycker du om den här? Frågade Jenny och höll upp en vit klänning. Vi var i köpcentret, där jag hade varit häromdagen och shoppade.

-       Jättesnygg, du borde prova den! Jag puttade in henne i ett av provrummen och någon minut senare kom hon ut.

-       Den sitter perfekt! Du bara måste köpa den! Sa jag uppmuntrande.

-       Ja jag tror faktiskt jag gör det. Har du hittat något?

Jag visade upp några klädplagg som jag hade hittat och vi gick tillsammans bort till kassan. Med varsin påse i handen gick vi ut ur affären och tittade på varandra.

-       Vart ska vi nu? Frågade Jenny och tittade runt omkring sig.

-       SKOR! Utbrast båda samtidigt och brast ut i skratt.

-       Vi känner varandra alldeles för bra, skrattade jag medan vi gick bort til skoavdelningen.

Båda två provade en massa skor, både snygga och gräsliga.

-       Vem köper sånna här? Frågade Jenny och pekade på ett par spygröna högklackade skor med nitar på klacken.

-       Fråga inte mig! Skrattade jag. OMG titta, jag bara måste pröva de där! Utbrast jag och tog på mig ett par skyhöga klackar i leopard mönster. Klacken måste vara minst 16 centimeter! Jag reste mig upp och försökte gå ett par steg. Jag snavade till och var nära på att ramla men Jenny tog emot mig. Vi brast ut i gapskratt igen. Efter att ha fått en irriterad blick från den snobbiga kassörskan ställde vi tillbaka skorna i hyllan och gick fnittrandes där ifrån.

-       Vad sägs om en glass? Föreslog jag.

-       Låter perfekt! Instämde Jenny och vi gick bort till glassbaren och beställde varsin yoghurtglass med jordgubbar på.

Efter en lång dag föll båda två ner på sängen helt utmattade. Vi hade fullt med påsar i händerna. Men efter att ha tagit varsin dusch vaknade vi till igen och kände för att göra något. Jenny föreslog bio vilket jag tyckt var ett bra förslag. Under tiden jag bytte om och sminkade mig satt Jenny vid datorn.

-       Chloé! Titta här!! Utbrast hon.

-       Vad är det? Frågade jag förvirrat från badrummet.

-       Kom hit! Skynda dig!

Jag sprang in till sovrummet iklädd endast en T-shirt och trosor.

-       Vad är det?

-       Titta! Uppmanade hon och en minut senare satt jag med samma gapande mun som Jenny nyss hade…

Kramar Julia

-       Är det säkert att han är okej med att sitta ensam? Frågade jag oroligt. Det känns så elakt…

-       Äsch, han klarar sig! Kenny klarar sig alltid, sa Justin och skrattade. Tänk inte på andra nu! Nu är det bara vi, du och jag…

”Du och jag…”. De orden fick mig att smälta inombords.

Justin:

Vi satte oss vid bordet, mitt emot varandra. Kyparen kom in och vi beställde mat. Det dröjde inte länge innan maten kom in, jag skulle gissa på att de gjorde vår mat före de andra restauranggästerna… haha! Kyparen ursäktade sig och gick äntligen ut, så nu var vi helt ensamma.

-       Så vad tycker du om Atlanta? Frågade jag och log.

-       Jag tycker om det och jag gillar människorna som bor här… skrattade hon.

-       Hoppas att det är mig du syftar på, och inte någon annan snygg kille som du har gått och kärat ner dig i, sa Justin och flinade.

-       Nepp, bara du! Sa Chloé efter en lång tids tänkande.

-       Puh! Blev nästan lite orolig där, sa jag och blinkade.

Jag kunde inte sluta le. Hon var, förutom väldigt söt, både snäll och rolig. Jag hade lättare att prata med henne än någon annan, även om vi inte har känt varandra speciellt länge. Hon var aldrig tyken och verkade inte heller vara av den svartsjuka typen. Vissa tjejer som jag hade dejtat hade knappt låtit mig krama fans, för att inte tala om min one less lonely girl…

Men det var fortfarande mycket jag inte visste om henne.

-       Berätta något om dig! Nej, allt! Jag vill veta allt! Sa jag och log förväntansfullt.

-       Allt?! Oj… har vi tid med det? Skrattade Chloé.

-       Vi har all tid i världen, svarade jag och flyttade mig närmare henne i soffan som vi satt i.

-       Jag vet inte vart jag ska börja…. Du får ställa frågor istället.

-       Och du måste svara på alla! Utbrast jag ivrigt.

-       Vi får väl se… sa Chloé och blinkade.

-       Okej… favorit färg?

-       Hm… lila!

-       För att du gillar det eller för att jag gör det? Frågade jag och skrattade.

-       VA, gillar du också lila? Frågade Chloé och låtsades vara förvånad. Men nej, jag tycker faktiskt om det.

-       Wow, samma favoritfärger alltså… vi måste vara själsfränder!

-       Ja, vi är som gjorda för varandra, instämde Chloé och fnittrade.

-       Vad tycker du om för mat?

-       Typ allt! Sa Chloé och skrattade. Men mest asiatiskt! Och grillat kött! Jag älskar kött!

-       En tjej som älskar mat, det gillar jag! Ännu en sak vi har gemensamt. Okej, om du skulle åka på semester, hade du valt skidsemester eller solsemester?

-       Svårt val! Men jag måste nog ändå välja solsemester! Jag älskar att åka skidor men hatar att frysa och behöva gå runt i klumpiga termobyxor.

-       Det har du rätt i. Hund eller kattmänniska?

-       Hund definitivt! Jag gillar inte katter, jag vet inte varför… de är typ läskiga! Smyger omkring helt tysta.

-       Läskiga vet jag väl inte, skrattade jag, men jag tycker också bäst om hundar.

-       Men helst hade jag velat ha en apa! Eller delfin!

-       Hm, delfin är ju lite svårt att ha som husdjur, sa jag och flinade. Men en apa kan jag säkert fixa till dig!

-       Nej tack, det räcker med dig, sa Chloé och skrattade.

-       Aush! Tack för den!

-       Ta det som en komplimang, jag gillar ju apor! Fnittrade Chloé.

-       Okejdå…

Jag fortsatte mitt lilla förhör.

-       Sommar eller vinter? Vänta låt mig gissa, sommar eftersom du hatar kyla?

-       Haha du känner mig för bra!

Jag log stolt. Hon fick berätta om hela hennes barndom och om hennes önskningar för framtiden. Hon ville vara gift vid 30-årsåldern och ha 2 barn, helst en flicka och en pojke. Precis som jag, förutom att jag ville ha två flickor. Tänk, två minikopior av Chloé…

Oj, jag börjar nog verkligen bli kär i henne! Jag tänker redan på hur våra barn skulle se ut!

-       Det här förhöret var ju inte så farligt som jag trodde, skrattade Chloé.

-       Vänta du, jag har bara börjat… Har du hånglat med en kille som du inte känner?

-       Nej, helt ärligt så är du den enda kille jag har hånglat med. Kysst några har jag gjort, men inte på samma sätt som vi…sa Chloé och fnittrade.

Jag log stort, på något konstigt sätt kändes det bra att jag var den enda hon hade hånglat med. Som om jag var speciell…

-       Hade du inte gjort det för att du inte våga, eller bara inte träffat rätt kille? Fortsatte jag nyfiket.

-       Vågat hade jag nog, så snarare inte rätt kille…

-       Förutom mig då! Sa jag och flinade

-       Ja, förutom dig! Skrattade Chloé.

-       Har du någonsin gillat en lärare? Alltså mer som en lärare, förtydligade jag och väntade förväntansfullt på hennes svar. Hon satt och funderade och verkade inte vilja svara. Du vet att du måste svara! Kom inte med någon ursäkt!

-       Ja… erkände hon till slut, och jag tittade förvånat på henne.

-       Fast han var vikarie, inflikade Chloé.

-       Men ändå!

-       Döm mig inte! Han var typ 22 år, max 26, och skitsnygg! Och alla tjejerna gillade honom. Tyvärr hade vi bara honom i en vecka…

-       Det var nog bra det! Vem vet vad som hade hänt annars? Sa jag och blinkade. Bad bad girl…

Chloé skrattade och skakade på huvudet.

-       Ofta inte du har varit tänd på någon ung tjejvikarie eller lärare.

-       Nej usch, lärare som lärare! Jag skulle aldrig sjunka så lågt, retades jag. Men nu är det jag som frågar!

-       Men… protesterade hon.

-       Inga men! Jag betalar middagen och du får betala tillbaka genom att svara på alla mina frågor.

-       Men jag kan betala! Sa Chloé envist.

-       Försök inte komma undan! Jag skulle aldrig låta dig betala. Nu fortsätter vi… jag antar att du aldrig har du… du vet… haft sex med någon?

-       Antar? Frågade Chloé och höjde ögonbrynen.

-       Jaa… med tanke på att du inte hade hånglat med nån innan…?

-       Men du har rätt. Jag har inte gjort det… vet inte om jag är redo, erkände Chloé. Jag var glad att hon var så ärlig mot mig. Har du? Frågade hon och jag såg att hon rodnade lite vid det här samtalsämnet.

-       Nej, jag väntar på den rätta, sa jag och log menande mot henne. Hon förstod och började fnittra.

-       Vi får väl se… vi får väl se!

Jag log nöjt. Hon var i alla fall inte helt emot det.

Vi avbröts av kyparen som kom in med efterätten. Jag hade beställt in chokladfondant med jordgubbar och Chloé valde en pannacotta med passionsfruktssmak.

-       Blunda! Beordrade jag.

-       Okej… sa hon och tittade misstänksamt på mig med slöt ögonen.

-       Vad tycker du om det här? Frågade jag och gav henne en sked av min efterrätt.

-       Mmmmm, gott!

-       Och det här? Fortsatte jag och matade henne med en jordgubbe.

-       Ännu godare! Fnittrade Chloé.

-       Och det här? Sa jag och lutade mig fram och kysste henne mjukt.

-       Godast! Sa Chloé och lutade sig fram och letade efter mina läppar. Jag kysste henne igen och lade händerna runt hennes midja. Kyssen blev mer och mer passionerad, men vi avbröts av att dörren öppnades. Där stod Kenny och flinade som ett litet barn.

-       Ops… hoppas jag inte avbröt något, skrattade Kenny. Jag kan gå om ni vill…?

-       Tja, lite olägligt kom du, erkände jag och flinade.

-       Jag undrar bara om det inte är dags att åka hem snart? Klockan är elva, ni har suttit här och pratat… eller vad ni nu har gjort, sa han och gav oss en sträng min, i mer än tre timmar nu!

-       Oj! Tiden går fort när man har roligt, sa jag och släppte taget om Chloés midja och tog hennes hand istället. Redo att gå?

-       Jag hade kunnat sitta här i minst tre timmar till, men Kenny har nog rätt, det är dags att åka hem. Annars kommer väl mina föräldrar undra var jag är.

Jag betalade maten, efter en massa tjatande och protesterade från Chloé som tyckte att hon kunde få betala för en gångs skull. Jag var envis, och till slut var hon tvungen att ge sig. Vi satte oss i bilen och Kenny körde oss hem. När vi kom fram till Chloés hus följde jag henne upp till dörren. Innan hon gick in kysste jag henne passionerat och ville inte släppa taget. Chloé drog sig undan och såg lite besvärad ut.

-       Kenny…?

-       Värst var du bryr dig om folk ser oss kyssas! Dessutom har han ju redan sett oss. Och om det är någon som inte bryr sig så är det Kenny. Sa jag och log.

-       Men det känns ändå konstigt! Jaja… Tack så mycket för ikväll! Det var jättemysigt. Sa hon och kysste mig snabbt på munnen.

-       Var det allt jag fick? Frågade jag besviket.

-       Du kan inte alltid få allt Justin… du får ha tålamod. God natt!

-       God natt shawty! Sa jag och kramade om henne hårt. Åh jag vill inte lämna dig, mumlade jag i hennes nacke.

-       Någon gång måste du faktiskt det Justin! Skrattade Chloé. Och vi ses ju imorgon igen.

-       Okejdå, love you!

-       Love you too, sa hon och log och öppnade dörren och gick in.

Chloé:

Jag log för mig själv när jag stängde dörren. Bästa dejten någonsin!

-     Var det där Justin Bieber utanför???! Utbrast en tjejröst bakom mig och jag ryckte till. Jag vände mig om och möttes av ett välbekant ansikte.

Jag var så glad över att turnén äntligen tagit slut, och jag säger bara tack gode gud som gjorde så att Chloé pappa fick ett jobberbjudande i Atlanta… för det måste ha varit Gud, vem annars kan göra någon sådan fantastisk sak, tänkte jag och skrattade för mig själv. Jag lade mina händer runt hennes midja och drog henne närmare mig och njöt av detta ögonblicket. Här och nu.

Justin:

-       Vad ska vi göra? Frågade jag ivrigt. Jag har ju inte ens sett hela huset ännu!

-       Hm… vi kan bada om du vill? Föreslog Chloé.

-       Jaa! Vänta, jag tror faktiskt att jag till och med har ett par badbyxor i bilen.

-       Annars kan du ju bada utan, sa Chloé flörtigt och sen började hon gapskratta.

-       Ha-ha, lustigt! Tror faktiskt att jag väljer MED badbyxor, i alla fall när dina föräldrar är hemma! Men sen… sa jag och gav henne en flörtig blick.

-       Gå till bilen bara! Jag väntar i poolen.

-       Okej! Utbrast jag och sken upp, och sen skyndade jag mig ut till bilen.

Jag bytte om i ett av badrummen och gick sedan ut till Chloé. Hon låg i en av solstolarna bredvid poolen, iklädd en _____ bikini. Jag stannade upp och bara tittade på henne och hennes vackra kropp. Okej, kanske mest kroppen just nu… Hehe. Hon tittade upp och såg att jag tittade på henne och hon log.

-       Ska vi bada nu eller? Eller hade du tänkt att så där och stirra hela dagen, retades Chloé.

-       Förlåt, men det är ditt egna fel. Om man går runt och är så snygg som du är hela tiden, så får du faktiskt ta och stå ut med att folk tittar på dig. Det är ju omöjligt att låta bli. Och den där sexiga bikinin du har på dig, jag menar kom igen! Försöker du plåga mig?

-       Haha jättekul!

-       Jag är seriös Chloé, det finns ingen vackrare än du!

-       Hm… Beyonce, Jessica Alba… listan är lång!

-       Ja visst dem ser väl bra ut, men inte lika snygga som du…

-       Angelina Jolie, avbröt Chloé mig. Och Selena Gomez, fortsatte hon och gav mig en menande blick.

Jag bara skakade på huvudet.

-       Inte i närheten lika snygga!

-       Hm… sa Chloé och funderade på ännu fler. Jag närmade henne och lade händerna runt hennes midja och drog henne närmare mig.

-       Jag lovar, att bland alla 6 miljarder människor som finns på jorden, så är du, enligt mig, den vackraste, sötaste, snyggaste, sexigaste och mest underbara tjej som finns! Viskade jag i hennes öra. Och jag talade sanning.

Hon tittade djupt in i mina ögon och log.

-       Tack Justin, du ser inte så fel ut du heller, sa hon och fnittrade. Det glimtade till i hennes ögon och hon lutade sig fram och jag trodde att hon skulle kyssa mig. Jag slöt ögonen och lutade mig närmare henne, dum som jag är. För en sekund senare knuffade hon till mig och jag, som stod precis vid poolkanten, tappade balansen och föll i vattnet med ett plask.

Chloé stod och skrattade åt mig.

-       Haha du skulle sett din min!

-       Det var inte snällt, utbrast jag och gav henne en sviken min.

-       Förlåt älskning, sa hon och slutade skratta. Jag kunde bara inte låta bli.

-       Precis som jag inte kan låta bli att göra det här, sa jag och tog tag i hennes ben.

När hon förstod vad jag skulle göra försökte hon skaka av min hand, men jag hade ett fast grepp.

-       Släpp mig Justin, skrattade Chloé.

-       Nej! Jag vill ha dig här i vattnet, sa jag och drog ner henne,… med mig! Sa jag och flinade nöjt.

Chloé bara skrattade. Vi badade en stund och tävlade om vem som kunde stå längst på händer under vattnet. Jag lutade mig framåt för att kyssa henne och hon besvarade kyssen. Sen drog hon sig tillbaka och började simma mot stegen, men jag simmade ifatt henne och drog henne intill mig.

-       Vart hade du tänkt ta vägen? Flinade jag. Jag var inte klar med dig!

-       Jaså? Skrattade hon och kysste mig igen.

Denna gången drog jag mig undan först.

-       Jag vet att du vill stå här och kyssa mig hela dagen, men SNÄLLA kan jag bara få lägga mig på solstolen nu, skojade jag och himlade med ögonen.

Chloé fnös till men sen gick hon upp hur poolen.

-       Som du vill, sa hon och skrattade.

Jag ångrade direkt mitt skämt, men hade inget annat val än att följa efter henne.

Klockan började närma sig 7 och både jag och Chloé började bli hungriga.

-       Får jag lov att bjuda denna unga vackra dam på middag?

Frågade jag och flinade.

-       Haha gärna! Utbrast Chloé och log. Jag ska

bara gå upp och byta om!

En kvart senare kom Chloé nedspringandes.

Hon hade på sig ett par tajta jeans och ett

linne med en söt kofta över. Hon var lika

söt som vanligt.

-       Blir det här okej? Frågade hon osäkert.

Jag vet ju inte vart vi ska och…

Jag tog hennes ansikte mellan mina händer och kysste henne mjukt.

-       Det blir perfekt. Du är perfekt!

-       Tack, sa hon och rodnade lätt.

-       Har jag nämnt hur söt du är när du rodnar sådär?

-       Tack Justin, nu rodnar jag ju bara ännu mer! Utbrast hon.

-       Kom nu, sa jag och skrattade och tog hennes hand.

Chloé:

När vi kom fram till restaurangen var det fullt med paparazzi utanför.

-       Hur lyckas dem?! Muttrade Justin. Varje gång, överallt är dem! Jag fattar inte hur de alltid kan veta var jag är?

-       Ta det lugnt Justin, jag hjälper er snabbt in, ignorera dem bara så är ni inne inom 20 sekunder. Sa Kenny lugnade från framsätet.

-       Jag vet, jag har faktiskt gjort det här ett par gånger förut, sa Justin och himlade med ögonen. Jag blir bara så trött på dem!

-       Men det har inte jag, pep jag nervöst, när jag tittade ut genom det tonade bilfönstret.

-       Ta det lugnt älskling, allt kommer gå bra, försäkrade Justin och kysste mig på kinden. Svara inte på några frågor bara.

Jag nickade bara som svar. Det var ju bara att börja vänja sig…

-       Är ni redo? Frågade Kenny och när vi svarade ja öppnade han dörren och hoppade ut. Han öppnade vår dörr och Justin gick ut och jag följde efter honom.

Jag blev helt bländad av alla blixtrar. Paparazzi var helt galna. Kenny drog med oss och vi skyndade genom folkmassan till restaurangen.

-       Justin, Justin! Titta hit! Vem är detta? Vad heter du? Är det din flickvän? Är ni tillsammans?

-       Vi är bara kompisar, sa Justin kort och drog med mig den sista biten in till restaurangen.

När vi stängde dörrarna bakom oss pustade vi ut. Jag kände mig lite sorgsen inombords av det Justin sa ”Vi är bara kompisar…” Men det är ju inte så konstigt, han vill väl bara att jag inte ska bli överfallen av galna fans och paparazzi vart jag än gick…. Eller? Eller var vi bara kompisar? Justin måste ha märkt att jag såg bekymrad ut. Antingen det, eller så var han tankeläsare, för strax efter sa han:

-       Förlåt! Men jag blev stressad och visste inte vad jag skulle säga! Vi är självklart mer än kompisar, sa han och log sitt gulliga leende. Men vi har bara inte hunnit prata om detta än… jag vet inte om det är för tidigt att komma ut i pressen att vi är tillsammans. Jag vet inte om du, eller vi, är redo…?

-       Nej, kanske inte ännu? Sa jag och log ett osäkert leende.

-       Men nu glömmer vi det, och går och sätter oss, sa Justin och tog min hand.

Vi blev visade in till ett VIP-rum, där vi var helt ensamma. Inte ens Kenny var med oss, han satt utanför.

-       Är det säkert att han är okej med att sitta ensam? Frågade jag oroligt. Det känns så elakt…

-       Äsch, han klarar sig! Kenny klarar sig alltid, sa Justin och skrattade. Tänk inte på andra nu! Nu är det bara vi, du och jag…

”Du och jag…”. De orden fick mig att smälta inombords.