Jag var så glad över att turnén äntligen tagit slut, och jag säger bara tack gode gud som gjorde så att Chloé pappa fick ett jobberbjudande i Atlanta… för det måste ha varit Gud, vem annars kan göra någon sådan fantastisk sak, tänkte jag och skrattade för mig själv. Jag lade mina händer runt hennes midja och drog henne närmare mig och njöt av detta ögonblicket. Här och nu.

Justin:

-       Vad ska vi göra? Frågade jag ivrigt. Jag har ju inte ens sett hela huset ännu!

-       Hm… vi kan bada om du vill? Föreslog Chloé.

-       Jaa! Vänta, jag tror faktiskt att jag till och med har ett par badbyxor i bilen.

-       Annars kan du ju bada utan, sa Chloé flörtigt och sen började hon gapskratta.

-       Ha-ha, lustigt! Tror faktiskt att jag väljer MED badbyxor, i alla fall när dina föräldrar är hemma! Men sen… sa jag och gav henne en flörtig blick.

-       Gå till bilen bara! Jag väntar i poolen.

-       Okej! Utbrast jag och sken upp, och sen skyndade jag mig ut till bilen.

Jag bytte om i ett av badrummen och gick sedan ut till Chloé. Hon låg i en av solstolarna bredvid poolen, iklädd en _____ bikini. Jag stannade upp och bara tittade på henne och hennes vackra kropp. Okej, kanske mest kroppen just nu… Hehe. Hon tittade upp och såg att jag tittade på henne och hon log.

-       Ska vi bada nu eller? Eller hade du tänkt att så där och stirra hela dagen, retades Chloé.

-       Förlåt, men det är ditt egna fel. Om man går runt och är så snygg som du är hela tiden, så får du faktiskt ta och stå ut med att folk tittar på dig. Det är ju omöjligt att låta bli. Och den där sexiga bikinin du har på dig, jag menar kom igen! Försöker du plåga mig?

-       Haha jättekul!

-       Jag är seriös Chloé, det finns ingen vackrare än du!

-       Hm… Beyonce, Jessica Alba… listan är lång!

-       Ja visst dem ser väl bra ut, men inte lika snygga som du…

-       Angelina Jolie, avbröt Chloé mig. Och Selena Gomez, fortsatte hon och gav mig en menande blick.

Jag bara skakade på huvudet.

-       Inte i närheten lika snygga!

-       Hm… sa Chloé och funderade på ännu fler. Jag närmade henne och lade händerna runt hennes midja och drog henne närmare mig.

-       Jag lovar, att bland alla 6 miljarder människor som finns på jorden, så är du, enligt mig, den vackraste, sötaste, snyggaste, sexigaste och mest underbara tjej som finns! Viskade jag i hennes öra. Och jag talade sanning.

Hon tittade djupt in i mina ögon och log.

-       Tack Justin, du ser inte så fel ut du heller, sa hon och fnittrade. Det glimtade till i hennes ögon och hon lutade sig fram och jag trodde att hon skulle kyssa mig. Jag slöt ögonen och lutade mig närmare henne, dum som jag är. För en sekund senare knuffade hon till mig och jag, som stod precis vid poolkanten, tappade balansen och föll i vattnet med ett plask.

Chloé stod och skrattade åt mig.

-       Haha du skulle sett din min!

-       Det var inte snällt, utbrast jag och gav henne en sviken min.

-       Förlåt älskning, sa hon och slutade skratta. Jag kunde bara inte låta bli.

-       Precis som jag inte kan låta bli att göra det här, sa jag och tog tag i hennes ben.

När hon förstod vad jag skulle göra försökte hon skaka av min hand, men jag hade ett fast grepp.

-       Släpp mig Justin, skrattade Chloé.

-       Nej! Jag vill ha dig här i vattnet, sa jag och drog ner henne,… med mig! Sa jag och flinade nöjt.

Chloé bara skrattade. Vi badade en stund och tävlade om vem som kunde stå längst på händer under vattnet. Jag lutade mig framåt för att kyssa henne och hon besvarade kyssen. Sen drog hon sig tillbaka och började simma mot stegen, men jag simmade ifatt henne och drog henne intill mig.

-       Vart hade du tänkt ta vägen? Flinade jag. Jag var inte klar med dig!

-       Jaså? Skrattade hon och kysste mig igen.

Denna gången drog jag mig undan först.

-       Jag vet att du vill stå här och kyssa mig hela dagen, men SNÄLLA kan jag bara få lägga mig på solstolen nu, skojade jag och himlade med ögonen.

Chloé fnös till men sen gick hon upp hur poolen.

-       Som du vill, sa hon och skrattade.

Jag ångrade direkt mitt skämt, men hade inget annat val än att följa efter henne.

Klockan började närma sig 7 och både jag och Chloé började bli hungriga.

-       Får jag lov att bjuda denna unga vackra dam på middag?

Frågade jag och flinade.

-       Haha gärna! Utbrast Chloé och log. Jag ska

bara gå upp och byta om!

En kvart senare kom Chloé nedspringandes.

Hon hade på sig ett par tajta jeans och ett

linne med en söt kofta över. Hon var lika

söt som vanligt.

-       Blir det här okej? Frågade hon osäkert.

Jag vet ju inte vart vi ska och…

Jag tog hennes ansikte mellan mina händer och kysste henne mjukt.

-       Det blir perfekt. Du är perfekt!

-       Tack, sa hon och rodnade lätt.

-       Har jag nämnt hur söt du är när du rodnar sådär?

-       Tack Justin, nu rodnar jag ju bara ännu mer! Utbrast hon.

-       Kom nu, sa jag och skrattade och tog hennes hand.

Chloé:

När vi kom fram till restaurangen var det fullt med paparazzi utanför.

-       Hur lyckas dem?! Muttrade Justin. Varje gång, överallt är dem! Jag fattar inte hur de alltid kan veta var jag är?

-       Ta det lugnt Justin, jag hjälper er snabbt in, ignorera dem bara så är ni inne inom 20 sekunder. Sa Kenny lugnade från framsätet.

-       Jag vet, jag har faktiskt gjort det här ett par gånger förut, sa Justin och himlade med ögonen. Jag blir bara så trött på dem!

-       Men det har inte jag, pep jag nervöst, när jag tittade ut genom det tonade bilfönstret.

-       Ta det lugnt älskling, allt kommer gå bra, försäkrade Justin och kysste mig på kinden. Svara inte på några frågor bara.

Jag nickade bara som svar. Det var ju bara att börja vänja sig…

-       Är ni redo? Frågade Kenny och när vi svarade ja öppnade han dörren och hoppade ut. Han öppnade vår dörr och Justin gick ut och jag följde efter honom.

Jag blev helt bländad av alla blixtrar. Paparazzi var helt galna. Kenny drog med oss och vi skyndade genom folkmassan till restaurangen.

-       Justin, Justin! Titta hit! Vem är detta? Vad heter du? Är det din flickvän? Är ni tillsammans?

-       Vi är bara kompisar, sa Justin kort och drog med mig den sista biten in till restaurangen.

När vi stängde dörrarna bakom oss pustade vi ut. Jag kände mig lite sorgsen inombords av det Justin sa ”Vi är bara kompisar…” Men det är ju inte så konstigt, han vill väl bara att jag inte ska bli överfallen av galna fans och paparazzi vart jag än gick…. Eller? Eller var vi bara kompisar? Justin måste ha märkt att jag såg bekymrad ut. Antingen det, eller så var han tankeläsare, för strax efter sa han:

-       Förlåt! Men jag blev stressad och visste inte vad jag skulle säga! Vi är självklart mer än kompisar, sa han och log sitt gulliga leende. Men vi har bara inte hunnit prata om detta än… jag vet inte om det är för tidigt att komma ut i pressen att vi är tillsammans. Jag vet inte om du, eller vi, är redo…?

-       Nej, kanske inte ännu? Sa jag och log ett osäkert leende.

-       Men nu glömmer vi det, och går och sätter oss, sa Justin och tog min hand.

Vi blev visade in till ett VIP-rum, där vi var helt ensamma. Inte ens Kenny var med oss, han satt utanför.

-       Är det säkert att han är okej med att sitta ensam? Frågade jag oroligt. Det känns så elakt…

-       Äsch, han klarar sig! Kenny klarar sig alltid, sa Justin och skrattade. Tänk inte på andra nu! Nu är det bara vi, du och jag…

”Du och jag…”. De orden fick mig att smälta inombords.