-       Åhh jag är såååååå avundsjuk! Jag vill också ha en pojkvän som jag kan göra sådana saker med!

-       Haha ja det är faktiskt ganska underbart, fnittrade jag. Fast vi har u faktist inte gjort Det ännu… tänk om han inte är bra! Skrattade jag.

-       Chloé, det är Justin Bieber vi pratar om! Han är bra på allt, tro mig!

-       Du har nog rätt. Det väntas bara att se…

Tre timmar senare stod båda i badrummet och sminkade sig. Spegeln var immig efter det varma vattnet från duschen.

-       OMB! Jag kan inte förstå att jag, vi, ska gå på middag med självaste Justin Bieber!

Jag skrattade åt henne.

-       Tänk när dem andra där hemma får höra om det här!

-       De kommer nog bli avundsjuka, log jag. Jag lade på lite ögonskugga på hennes ögonlock. Men akta dig för Elsa bara, varnade jag. När det handlar om snygga kändisar från Canada vet man inte vad hon är kapabel till.

Jag och Jenny började gapskratta och låg ner på golvet. Jag skulle precis torka bort en tår i ögat men Jenny utbrast:

-       Akta sminket!

-       Jaja, vi ska ut med Justin, inte på nobelfesten.

-       Du, att gå ut med Justin Bieber är tusen gånger viktigare än nobelfesten! Herregud, nu blir jag värsta nervös. Vad ska jag ha på mig???! Tänk om Justin tycker att jag är konstig!

-       Om du håller på så där kanske han tycker det, fnissade jag. Var bara dig själv, så är det omöjligt att inte tycka om dig. Och då menar jag dig själv, minus det galna bieberfan som finns där inne.

-       Jag lovar, jag ska försöka vara lugn. Men seriöst, vad ska jag ha på mig??!

-       Vad var det vi pratade om för tre sekunder sen? Luuuugn! Vad sägs om det här? Frågade jag och höll upp ett par tajta jeans med en blus och en kavaj över.

Jenny prövade kläderna och ställde sig framför spegeln.

-       Och så kan jag ha mina nya högklackade till… Det blir nog ganska snyggt.

-       Inte ”ganska snyggt” utan VÄLDIGT snyggt! Okej, kan jag ha på mig det här eller, frågagde jag och snurrade runt.

-       Är det verkligen så himla snällt mot Justin?

-       Vadå? Vad pratar du om? Frågade jag förbryllat.

Jenny skrattade.

-       Men han kommer ju inte kunna behärska sig, när han ser dig!

Jag skrattade med henne och drog den sista slingan med locktången.

-       Sådär? Är du redo att gå? Jag tror jag hörde någon tuta utanför.

-       O-okej, stammade Jenny.

-       Jenny? Lugn! Ta ett djupt andetag. Samla dig. Han är en heeeelt valig kille.

-       Okej, du kan lita på mig, jag lovar att vara lugn!

Fem sekunder senare…

-       Juuuuuuustin! Utbrast Jenny och kramade om en minst sagt chokad kille i dörröppningen.

Jag drog bort henne och gav henne en sträng blick. Sen vände jag mig mot Justin.

-       Förlåt hon lovade at inte göra sådär!

-       Haha det är lugnt, skrattade Justin. Någon verkar ju iallfall galen i mig. Jag ser inte dig krama eller pussa mig, och du ska ju faktist föreställa min flickvän, sa Justin trumpet.

-       Förlåt. Hej älskning, sa jag och kysste honom på kinden. Bättre?

-       Mycket bättre! Även om jag föredrar på munnen, flinade han.

Jenny skrattade åt oss.

-       Kom nu turturduvor, ska vi gå innan vi missar vårt bord.

-       Lugna dig babe, när du är med Justin så fixar det sig. Sa han kaxigt och skrattade sen.

Justin öppnade dörren.

-       Han kallade mig babe! Viskade Jenny till mig.

-       Haha jag hörde det. Sa jag och blinkade. Mamma, pappa, hejdå! Vi åker nu!

-       Hejdå, ha det så kul! Ropade pappa från övervåningen.

-       Hejdå gumman, ropade mamma. Och glöm inte det vi pratade om förut!

-       Mamma, vi ska bara äta. På en restaurang!

När vi gick till bilen tittade Justin på mig.

-       Vad var det där om? Frågade han nyfiket.

-       Inget! Sa jag snabbt.

-       Vad fin du är föresten, sa Justin och tittade upp och ner över min kropp. Blicken fastnade vid mina bröst.

-       Juuustin, är uppe! Sa jag och himlade med ögonen.

Justin tittade upp och flinade lite generat.

-       Förlåt, men det är ditt egna fel! Jag säger ju att du inte får ha på dig sånna kläder. Jag blir ju alldeles galen ju!

Jenny började gapskratta och jag hängde snart med. Justin tittade frågande på oss.

-       Vadå? Jag är kille! Döm mig inte! Som om inte du tittar på min mage när jag är utan tröja. Sa Justin envist.

-       Visstvisst, kom nu! Skrattade jag.

Vi satte oss o i bilen och körde iväg. Utanför var det fullt av paparazzi som vanligt. Jag och Justin suckade medan Jenny spärrade upp sina ögon.

-       Är det så här hela tiden? Frågade hon förvånat.

-       Japp, suckade Justin. Och det är bara att vänja sin om ens bästa kompis är tillsammans med mig.

-       Det är lugnt, fnittrade Jenny. Jippi, jag kommer bli känd! Pep hon.

Jag skakade på huvudet och Justin skrattade på mig. Tillsammans gick vi ut ur bilen och Justin lade armen runt mig. Jag tittade menande på honom.

-       Vadå? Sa han oskyldigt. Kan inte kompisar ha armen runt varandra eller?

-       Hejdå Justin, tack för att jag fick följa med ikväll! Tackade Jenny.

-       Det var trevligt att få lära känna dig bättre, sa Justin och kramade om henne. Jenny log lyckligt.

-       Hejdå Justin, sa jag. Tack för maten och allt, är det verkligen säkert att vi inte sa betala.

-       Jaaa lilla envisa tjej. Jag har tro det eller ej tillräckligt med pengar att bjuda min shawty på middag.

-       Hur vet du att jag inte i verkligheten är en prinsessa med svinmycket pengar?

-       Det skulle inte förvåna mig, du är i alla fall lika vacker som en. Nej, ångrade sig Justin snabbt. Vackrare!

-       Naaw sötnos.

-       Imorgon måste jag jobba hela dagen, men nästa dag ska du komma hem till mig. Du måste ju få träffa min mamma!

-       Åh det ser jag fram emot. God natt Justin!

-       God natt min envisa, svinrika och vackra prinsessa. Dröm sött, viskade han i mitt öra och kysste mig mjukt.