Råkade hoppa över kapitel 6, om det var nån som märkte det;) Hur som helst, här kommer "det nya" kapitel 8... hope u like it!

---

 

Så fort alla hade gett sig iväg, killarna till skidbacken och mammorna till affären så började jag göra iordning i gästrummet. Det var ju lika bra att få det gjort! Medan jag bäddade båda sängarna kunde jag inte låta bli att känna lite spänning över vetskapen att en världstjärna, trots att hans namn var Justin Bieber, skulle i sova i denna sängen inatt och 6 dagar frammåt. Bara en vägg emellan till mitt rum. Så fort jag tänk tanken skakade jag bort den, och gick till städförrådet för att hämta dammsugaren. När rummet var färdigstädat gick jag till mitt rum för att hämta datorn och satte mig sedan vid barstolarna, aka. Den superhemliga internetplatsen, och loggade in på Twitter. Jag ryckte till av förvåning. 50 nya followers och 20 mentions??! Det var ju mer än dubbelt så många followers som jag hade innan. Jag bläddrade igenom listan av mina nya följare. Många hade namn som @Bieeberbaby96, @JBsfuturewife och @belieberNr1, men det reagerade jag inte särskilt stort på. De flesta av mina kompisar, och typ halva twittervärlden hette någonting som var förknippat med Justin. Någon hade skrivit:

 

 

Hur fan kunde de veta att jag var Chaz’s kusin?? De där beliebersen är ju helt galna. När jag läste nästa tweet blev jag ännu mer förvånad. Var det verkligen sant??

 

 

Resten av de andra tweeten handlade om samma sak. Att Justin hade följt och retweetat mig på twitter och att jag borde vara så lycklig och tacksam. Vissa sa att de hatade mig, andra sa att de avundade mig. Jag kollade igenom mina nya followers igen för att se om det verkligen kunde stämma, men jo, det gjorde det. @justinbieber följde mig och hade retweetat mitt tweet jag skrivit imorse.

 

 

Jag kom på mig själv med att sitta och storflina. Vad var det med mig själv egentligen? Jag rycktes upp av mina tankar när en irreterande ringsignal fyllde hela huset. Det var Amy som ringde mig på skype. Jag svarade snabbt.

-       Heeeeeej älskling, ååååh vad jag saknar dig!!! Tjöt jag.

-       Heeeej A, saknar dig med… sa Amy snabbt, men vi har viktigare saker för oss. Varför följer Justin dig på twitter? Varför ska du spendera en hel vecka i samma hus som honom? Och framförallt, VARFÖR HAR DU INTE BERÄTTAT NÅT FÖR MIIIIIIIG???

-       Förlåt, jag har bara haft så mycket att göra de senaste dagarna och ahr inte fått en ensam stund till att ringa dig, och internet är dåligt här och…

-       Sluta upp med ursäkterna! Jag förlåter dig om du berättar allt nu! Varenda liten detalj!! Allt du har gjort sen vi sa hejdå, varenda samtal, händelse, varenda andetag du tagit! Kom igen, berätta! Jag dör av nyfikenhet här borta!

-       Haha lugna ner dig! Det är ingen stor grej!!

-       INGEN STOR GREJ???? JUSTIN FUCKING BIEBER SKA BO I SAMMA HUS SOM DIG I EN HEL VECKA OCH DU SITTER OCH PÅSTÅR ATT DET INTE ÄR EN STOR GREJ???

-       Jag berättar ingenting om du inte lugnar ner dig, slutar avbryta mig och håller käften! Varnade jag och skrattade.

-       Förlåt, jag ska vara tyst jag lovar. Berätta nu bara!

-       Okej, det började med att vi kom fram….

Och så satte jag igång och berättade allt som hade hänt, från början till slut. Amy glömde snabbt hålla det hon hade lovat, hon avbröt mig efter varannan mening. Men ”Vaaaa??!” ”Vad sa han sen?” ”Vad gjorde du då???!” Och ”SKÄMTAR DU MED MIG???”.

Som mest uppspelt blev hon såklart över det där som Chaz hade berättat första kvällen. Att Justin ”lätt skulle lägga in en stöt” eftersom han tyckte att jag verkade som en intressant tjej, eller vad det var… Till slut hade hon lugnat ner sig hyfsat.

-       Bara en sista fråga?

-       Ja vad är det? Suckade jag.

-       När kommer de???!!

-       Eh, jag tittade på klockan och blev plötsligt lite nervös, om en halvtimma!

-       Whaaaat? Oj då har vi inte lång tid på oss. Du får duscha assnabbt, men se till att raka benen för killar gillar inte när tjejer har håriga ben och…

-       Amy, vad snackar du om??

-       Angie, lyssna på mig, sa hon och lät som en mamma. Jag har mer erfarenhet av killar än vad du har, det vet vi båda två!

-       Men varför ska jag ens raka benen, jag kommer ju ha byxor på mig. Det är ju mitt i vintern för fan! Och varför ska jag duscha överhuvudtaget, jag gjorde ju det igår?

-       Angie, snälla!! Jag ber dig! Om jag inte ska få en chans att träffa honom, så vill jag i alla fall se till att när Du träffar honom så ska det vara PERFEKT! Sa hon och gav mig hennes hundvalpsblick. Snällasnällasnälla bara gör som jag säger? Bad hon mig.

Jag visste att hon aldrig skulle ge sig, så det var lika bra att ge upp.

-       Okejdå, suckade jag. Vad vill du att jag ska göra?

Amy sken upp.

-       Du är bäst! Okej, fort hoppa in i duschen, och lägg inte på! Jag sitter kvar här och bestämmer kläder så länge.

-       Vad är det för fel på det jag har på mig?

-       Angie lilla söta Angie, bara gör som jag säger, okej?

-       Okej… sa jag, och började ta av mig kläderna och vred runt kranen.

-       Ta den där passionsfruktstvålen jag gav dig! Du vet det från the Bodyshop! Justin älskar passionsfrukt, hörde jag henne ropa från datorn.

-       O herre, det är kommer bli några riktigt långa 30 minuter…

 

-       Vi hinner inte blåsa ditt hår, det är bättre att lägga tid på sminknigen, fastslog Amy. Låt det självtorka och bli sådära lockigt! Och sminkningen måste se helt naturlig ut, han får ju inte tro att du har ansträngt dig för att de snygg ut. Hon babblade på så snabbt att jag knappt hängde med.

Jag drog ett sista drag med rougeborsten innan jag gick in till sovrummet och lät Amy välja mina kläder.

-       Pröva de där jeansen!

Jag gjorde som hon sa.

-       Perfekt! Också tar du det linnet, med den tröjan över! Och det halsbandet! Har nu något bra armband som matchar?

-       Det här? föreslog jag, och höll upp ett armband som bestod av flera ringar framför kameran.

-       Ja det bli asbra! Så snurra runt nu, och låt mig se på dig.

Jag skrattade men gjorde som hon sa. Om det var något som Amy var bra på, så var det att välja kläder, tänkte jag medan jag studerade mig själv i spegeln.

 

-       Du är skitsnygg, du är rolig, du är bra på alla sätt! Lycka till nu, snälla släpp din lilla ”Åh jag hatar Justin Bieber, blablabla”, ge honom en chans! Är han verkligen ett rövhål, så lovar jag att du får skrika ”vad var det jag sa?” i mitt ansikte, men tills dess, snälla FÖRSÖK åtminstånde! Du vet inte hur många tjejer som hade velat vara i den sitsen du är idag.

-       Jag vet! Tro mig, hade jag kunnat hade jag utan att tveka bytt med dig, för jag vet hur gärna du hade velat detta!

-       Tack sötnos, suckade Amy. Du anar inte hur avundsjuk jag är! Lova att smsa och ringa mig så fort du får chansen, jag vill veta…

-       ..ALLA detaljer! Sa vi samtidigt. Hon skrattade.

 

Plötsligt hörde vi en bil köra upp på uppfarten.

-       Är det dem? Frågade Amy uppspelt.

-       Jag vet inte…

-       Lycka till nu älskning! Det kommer gå hur bra som helst! Oroa dig inte. Hejdå, love you!

-       Love you too! Sa jag och lade på.

 

Jag tittade ut genom dörren och hoppades att det skulle vara familjen Somers silvriga volvo. Men det var det inte. Istället var det en stor, svart Range Rover. Justins Range Rover. Mitt hjärta stannade….

 

---

 

Nästa kapitel kommer förhoppningsvis i helgen:)