Avsnitt 6 - Soulmates
- Auch, se dig för! Ropade jag till Chaz som åkte rakt in i mig i backen. Efter att inte åka skidor på minst två år, fråga mig inte varför, så var jag väldigt ostadig. Jag hade lyckats få på mig skidorna, stakat mig fram till liften och efter en stunds tvekan och oro tagit mig upp till backen. Allt hade gått bra, ända tills nu. Självklart ramlade jag. Chaz bromsade in framför mig så att snön skvätte. Han brast ut i skratt så att även han var nära på att ramla.. Men när han såg min arga min så ångrade han sig genast.
- Förlåt, sa han, men jag såg på honom hur svårt han hade att hålla tillbaka skattet. Det såg bara så rolig ut. Du ser ju ut som bambi på hal is!
- Ha-ha! Sååå roligt! Jag brukar faktiskt vara bra på skidor! Protesterade jag tjurigt. Men det är inte så lätt när man ständigt blir påkörd av egotrippade dårar i backen hela tiden. Plus det faktum att jag har inte åkt på typ 2-3 år!
- Heyhey, chilla tjejen! Jag menade inget illa, det var inte med meningen. Kom här, låt mig hjälpa dig upp så åker vi ner till fiket där borta och tar varsin varmchoklad. Låter det bra? Frågade Chaz, log ett snett leende och sträckte fram sin hand.
- Deal, sa jag, men bara för att jag är riktigt svag för varm choklad! Innan jag började åka igen såg jag till att skidorna satt på som det skulle. Väl där nere insåg jag att det inte hade gått så dåligt trots allt.
- Du åker ju nästan bra, erkände Chaz och flinade. För att vara tjej alltså.
- Du åkte också rätt bra, för att vara tjej, sa jag tillbaka och blinkade.
Han skrattade högt. Vi satte oss vid ett mysigt bord på cafét, precis bredvid en tänd varm brasa. Servitrisen kom fram för att ta vår beställning, och vi båda bad om varsin stor varmchoklad med grädde och marsmallows.
- Jag trodde inte smala tjejer åt onyttiga grejer, sa Chaz förvånat.
- Wow, då har du inte bra erfarenhet av tjejer. Jag är världens godis- och kakmonster. Synen av Angie UTAN en godispåse gör mina kompisar oroliga. ”Har det hänt nåt? Varför äter du inte godis? Mår du bra?” Sa jag med tillgjord tjejröst och imiterade mina kompisar. Chaz skrattade så mycket att folk runt omkring kollade konstigt på honom.
- Haha du är ju sjuk! Men hur kan du väga så lite då?
- Bra matsmältning antar jag, och tack gode gud för det. Och så tränar jag väl en del…
- Jaså, vadå?
- Jag dansar rätt mycket, spelar golf och har precis slutat i hockey.
- Hockey? Imponerad! Sen började han skratta.
- Vad är det? Frågade jag nyfiket.
- Hahaha jag bara insåg precis att du och Justin har EXAKT samma intressen. Ni måste vara själsfränder, retades han.
- Åh bara håll käften, sa jag och tittade surt på honom.
Chaz perspektiv:
Oops, hon blev visst rätt sur. Dags att byta samtalsämne.
- Längtar du tills imorgon? Julafton?
- Shit, är det redan imorgon?
- Yepp, sa jag lyckligt. Lätt bästa dagen på året.
Efter att ha suttit och pratat i nästan två timmar, tiden gick verkligen fort i Angies sällskap, så bestämde vi oss för att åka ett tag till. Vi kom inte tillbaka till huset förrän framåt kvällen, precis när solen gått ner.
- Så Justin kommer ju om två dagar… exited?
- Ohh det ska bli helt gaaaalet! Skrek Angie, med stark sarkasm.
- Jag vet att du inte gillar honom och så, och jag uppskattar faktiskt att det finns någon som inte skulle göra vad som helst för honom, men jag tycker ändå att du borde ge honom en chans. Han är jätteschysst när man väl lär känna honom, jag lovar. Plus att det lär ju bli ganska akward stämning om du kommer vägra att prata med honom…
Angie stod tyst ett tag och bara kollade ner i golvet. Efter en lång spänd väntan öppnade hon äntligen munnen.
- Jag antar att jag kanske kan försöka, men jag lovar inget! Shit, jag fattar inte att jag just sa det där, hörde jag henne mumla för sig själv.
Jag flinade stort.
- YES!! Det här kommer bli awesome! Du, jag, Justin och Ryan tillsammans en hel vecka… kan det bli bättre?
Jag var lyckligare än jag varit på väldigt länge.
Angies prespektiv:
Han såg verkligen glad ut. Och jag var glad över att han var glad. Visst skulle det kanske bli lite jobbigt med Justin, men jag skulle bara helt enkelt få stå ut. Jag skulle definitivt inte smöra för honom, men inte heller bete mig som en envis, tjurig barnunge.
- Vänta bara, efter denna veckan kommer du ha fallit för Justin. Något kommer hända mellan er, jag känner på mig det! Sa han och fnissade som en liten tjej.
- Dream on baby, skrattade jag. Jag lovar dig, det kommer ALDRIG att hända.
4/1 2012 12.46 (en vecka senare)
Så här i efterhand ångrar jag väl lite att jag sa det där. I alla fall det där om att lova. Jag brukar verkligen hålla mina löften. Men detta löfte skulle visa sig vara något utav en omöjlighet att inte bryta. Jag gjorde det inte med mening dock, det bara hände. Promise!
Love, A
Det där sista var en liten sneakpeak till vad som kommer att hända... haha! Detta kapitlet var varken särskilt långt eller bra, men ni kommer inte behöva vänta länge tills nästa för det är redan klart:D Har skrivit massa idag, duktigt va? Publicerar kapitel 7 imon, tills dess, ha det så bra! Kramar från julia
jätte bra! :)
