-       Har du läst den här tidningen? Frågade hon och först då märkte jag tidningen som hon höll i handen.

-       Vad är det? Frågade jag nyfiket. Vad har hänt?!

-       Ja det kan väl du berätta? Sa hon och log.

-       Vadå? Frågade jag förvånad och förstod ingenting. Vad pratar du om?

Hon bläddrade i tidningen och visade mig sidan. På bilden fanns en stor bild på ett par som kysste varandra på en strand. Och man såg tydligt vilka det var. Jag och Justin…

-       ÄR DET VILKA JAG TROR DET ÄR? Utbrast Jenny

och nu skrek hon nästan, så ivrig var hon.

-       Det beror vem du tror det är… började jag och

kände hur mina kinder hettade till.

-       Du och JUSTIN BIEBER! HÅNGLANDES?!

-       Schhh! sa jag och höll för hennes mun.

Mina föräldrar…?

-       Oj förlåt, men OMG! Varför har du inte berättat

något? Hur? Var? När? Varför?

Var han bra på att kyssas? Såklart han var…

han är ju JUSTIN fucking BIEBER!! Herreguuud

Chloé! Varför har du inte sagt nåt? Berätta allt!

Och då menar jag verkligen ALLT!

Alla detaljer please!

Jag skrattade åt henne. Hon var verkligen helt galen.

Jag hade inget annat val än att berätta vad som hade hänt.

Hon lyssnade på mig med uppspärrade ögon och när jag berättade om när vi bytte mobilnummer så tappade hon hakan och stod och gapade.

-       Har du hans mobilnummer? Nehe?! Sa hon imponerat och avbröt mig.

-       Ja, men det är bara början…

-       Fortsätt, fortsätt! Uppmanade hon.

Jag berättade om vår första dag på stranden, om att han smsade mig och bad mig komma och titta på solnedgången, vår första kyss, om båtutflykten och hajen när vi snorklade, om Ryan, och om middagen hemma hos honom… Ja allt!

Nä jag hade berättat klart såg hon ut som om hon skulle svimma.

-       Och får jag fråga varför du inte har berättat det här för mig? För din bästa kompis? Utbrast Jenny. Jag trodde att vi berättade allt för varandra…

-       Förlåt, men det är bara det att… Plötsligt utbrast jag i gråt. Det kändes som om allt bara var en dröm, och du hade ju ändå inte trott mig! Och nu kommer jag ju ändå säkert inte få träffa honom igen.

-       Men du, säg inte så! Tröstade Jenny och kramade mig. Klart du kommer att träffa honom igen! Det låter ju som om han verkligen älskar dig. Han sa ju att han aldrig någonsin kommer kunna glömma dig.

-       Jag vet! Men jag kan ändå inte sluta tänka på alla snygga tjejer som han kommer att träffa på turnén och ja… det känns bara som om jag inte kan ha mer tur än vad jag redan har fått. Det var för bra för att vara sant. Nu får jag ingen mer tur.

-       Nej Chloé, det är inte tur… det måste vara ödet att ni sprang in i varandra där på flygplatsen. Ni verkar helt perfekta för varandra.

-       Men vi har ju bara träffat varandra i drygt en vecka!

-       Ja, men det kan hända mycket på en vecka… sa Jenny och log.

-       Ja det har du rätt i, sa jag och nu log jag med.

-       Men jag kan fortfarande inte komma över att min bästa kompis har kysst Justin Bieber!

-       Haha nej inte jag heller! Det är faktiskt ganska coolt, eller hur? Skrattade jag.

-       Ganska?! Skämtar du med mig eller? Gud Chloé, du kommer ju bli känd! Du är ju redan med i säkert massa tidningar.

-       Jag vet, men det konstiga är att jag inte tänker på honom på det sättet. På att han är känd. Han var verkligen inte som jag trodde en superkänd stjärna skulle vara. Han var verkligen omtänksam och snäll och jordnära och… underbar!

-       Åh jag är så glad för din skull Chloé! Jag hoppas verkligen du får träffa honom igen! Sa hon och kramade mig.

-       Ja… jag med, instämde jag och kramade henne tillbaka. Vem som helst hade säkert blivit avundsjuk på att det inte var hon som hade träffat Justin, men inte Jenny. Hon var verkligen världens bästa kompis!

-       Jag måste nog gå nu, Annars kommer mina föräldrar döda mig! Sa Jenny och skrattade. Men du, allt löser sig ska du se. Du får bara ha lite tålamod.

 

Precis när Jenny skulle gå så plingade min telefon till. Jenny som var närmast tog upp den och ett leende spreds på hennes läppar.

-       Vem var det ifrån? Frågade jag misstänksamt.

-       OMG! Justin! Han skrev att han saknar dig och älskar dig! Jag sa ju att han inte hade glömt dig! Utbrast Jenny och slängde telefonen till mig. Jag läste smset två gånger och blev alldeles varm inombords.

 

När jag kom till skolan nästa dag vändes alla blickar mot mig. Jag tittade runt omkring mig för att se om det var någon bakom mig, men det var det inte. Det var mig de tittade på, nej, STIRRADE på. Vad hade jag gjort? Jag behövde inte undra länge förrän Jenny kom springandes mot mig.

-       ALLA och då menar jag verkligen alla, har sett dig och Justin i tidningen! Utbrast Jenny ivrigt. Hon avbröts av att någon knackade mig på axeln.

-       Är det sant? Träffade du Justin? Fler samlades runt henne och jag blev översvämmad av frågor.

-       Hur var han? Var han bra på att kyssas? Är ni tillsammans nu?

Jag försökte svara på allas frågor, medan jag kände hur det högg till i bröstet. Det var verkligen svårt att prata om honom. Vi hade inte hörts av på en lång tid nu och jag saknade honom verkligen! Nästan alla tittade på mig och frågade frågor, vissa bad till och med om en autograf. Jag såg Elsa, skolans populäraste tjej, komma emot mig. Jag pratade nästan aldrig med henne och blev därför förvånad att hon kom fram till mig.

-       Vad är det nu du har hittat på? Sa hon och hånlog. Jag ryckte till av hennes tykna ton.

-       Alla ser ju att det inte är du i tidningen! Ledsen tjejen, men tror du verkligen att du har en chans på Justin Bieber? Hahaha! Sa hon och skrattade.

Några runt henne skrattade och visste inte riktigt vem de skulle lita på. De var som små fågelungar som följde sin mamma, alla såg upp mot Elsa och avundade henne. Sa hon något så trodde alla på det hon sa. Men samtidigt såg man tydligt att det faktiskt var jag på bilden. Men Elsa var väl för avundsjuk för att erkänna det. Jag ignorerade henne och tog mina böcker ur skåpet och gick mot klassrummet med Jenny vid min sida. Vi hade mattelektion och jobbade med geometri. Jag var ganska duktig i skolan och tyckte att matte var lätt, men bara för att det var lätt betyder det inte att det är roligt. Jag satt och halvsov i matteboken medan någon plötsligt knackade mig på axeln. Jag vände mig om. Oscar, en kille i min klass, log mot mig och gav mig en lapp och pekade sedan på Jenny, som satt och flinade. Jag vecklade upp lappen och läste.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tog min penna och skrev snabbt ett svar och gav den till Oscar som skicade vidare den till Jenny.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag fick en snart ny lapp.

Jag vände mig om till henne och nickade instämmande. Plötsligt ringde skolklockan, var det Gud? Alla flög ut ur klassrummet. Jag åt lunch tillsammans med Jenny och alla mina andra kompisar. De bad mig berätta allt om Justin och jag berättade så kortfattat jag kunde om vad vi hade gjort, men uteslöt vissa delar, som till exempel middagen hemma hos honom. Det kändes för personligt. Efter skolan tränade jag tennis och gjorde läxor, samtidigt som jag inte kunde släppa Justin ur mina tankar.

 

Justin:

Vi var på väg till Danmark, där jag skulle ha min nästa konsert, och jag satt och tjatade på Scooter och undrade varför vi inte åkte till Sverige också? Han frågade om Chloé hade något att göra med mitt plötsliga intresse för Sverige, och jag erkände att det kunde ha något med det att göra. Jag gjorde ett nytt försök med att försöka övertala att vi skulle åka till Sverige direkt efter min konsert, men han gick inte med på det.

-       Du får inte många lediga dagar Justin, och när du har det är det meningen att du ska vila och slappna av så att du orkar resten av turnén.

-       Är jag inte gammal nog att själv bestämma vad jag ska göra på mina lediga dagar?

-       Nej, sa Scooter bestämt.

-       Sen när blev du min pappa? Frågade jag lite irreterat.

Jag visste att jag inte borde vara så tyken mot honom, men jag var så frustrerad och förstod verkligen inte varför jag inte kunde få åka till Sverige. Det enda jag bad om var att få EN dag med Chloé, var det för mycket begärt?

-       Sen du gick och kärade ner dig och är för dum för att göra några vuxna beslut. Svarade Scooter.

Jag suckade och gick längre bak i turnébussen, för att göra ett försök med mamma istället. Den här gången gick det bättre. Jag använde bara min hundvalpsblick och förklarade hur mycket jag behövde få träffa Chloé. Hon gick med på en dag, men jag var tvungen att åka iväg tidigt på morgonen, och jag fick inte var uppe hela natten. Jag lovade henne att vi skulle lägga oss tidigt och att jag skulle sitta i turnébussen igen, prick klockan nio, på väg till Spanien. Jag kramade om henne och gick triumferat tillbaka till Scooter och sa att jag och mamma hade bestämt att jag skulle få åka till Sverige. Han bara skakade på huvudet, men gav sig till slut, om jag lovade att inte komma försent. Jag blev överlycklig och ville ringa Chloé direkt och berätta den roliga nyheten. Men sen ångrade jag mig, det fick bli en överraskning…

---