Avsnitt 7 - The Bitchslap



 

Chaz persepktiv:

 

Julafton och juldagen bara flög iväg. En av de bästa jularna på länge! Vi åt god julmat tillsammans, satt framför brasan och bytte julklappar, spelade spel och åkte skidor. Jag och Angie umgick 24/7. Tänk, det här hade jag verkligen inte kunnat föreställa mig, jag och Angie sitter och pratar och flummar i en soffa ända till klockan 3 på natten. På julaftonskvällen bestämde sig jag, Angie, Luke och John för att åka skidor mitt i natten. Backarna var upplysta av starka lampor och några liftar var fortfarande igång. Det var en av de roligaste kvällarna i mitt liv. Imorgon skulle Justin och Ryan komma. Jag såg verkligen fram emot det! Nu var det nog bäst att försöka sova, jag kollade på den digitala väckarklockan som stod på nattduksbordet. De neonblå lysande siffrorna visade 03.45 a.m. Hm… definitivt dags att somna. Jag slöt ögonen och lät mig själv flyga iväg till drömmarnas värld.

 

Jag vaknade av att någon bitchslappade mig på kinden. Angie…

-       Va faaaaan! Skrek jag och tog handen för kinden.

Vid det här laget låg Angie på golvet och tjöt av skratt.

-       Du skulle sett din min! Hahahahhaha!

-       Nu jävlar ska du få, skrek jag och lyfte upp henne från golvet. Lätt som en fjäder. Med en skrikandes och sprattlandes Angie över axel gick jag bort till badrummet och la henne ner i badkaret.

-       Sluuuuuta! Släpp mig! Du skulle bara våga sätta på vattnet! Neeeej, Chaz!!!

Jag bara flinade.

-       Åh jo, jag vågar allt skrattade jag och satte på det iskalla vattnet.

-       Aaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhh! Idiooooot! Skrek Angie.

Jag skrattade så jag höll på att kissa på mig. Hon såg ut som en blöt gris. Men en söt blöt gris….

-       Åh kom Chazi, så ska du få en kram.

-       Åh nej!! Rör mig inte, varnade jag och sprang tillbaka till sovrummet.

Angie var snabbt efter mig och lämnade blöta fotspår på golvet. Hon var snabbare än jag väntat mig och precis när jag sprang ut ur rummet så tog hon tag i mig och slog armarna runt mig.

-       Åååååh så mysigt, fnittrade hon.

-       Fyy faaan vad kallt! Släpp mig Angie!

Våra mammor kom ut från köket för att se vad som stod på.

-       Chaz, Angie… vad håller ni på med??? Ni väcker ju hela samhället!! Och se hur det ser ut, och se hur ni ser ut! Ni är ju helt blöta! Vad har ni gjort? Frågade mamma strängt.

-       Det vad Angie som började, försvarade jag mig.

-       Tönt, väste hon tillbaka och räckte ut tungan.

Angies mamma skakade på huvudet.

-       Ni beter er ju som småungar. Se så, det är bara att ta fram handdukar och golvmoppen och börja torka upp. Och se till att skynda er, frukosten är snart klar.

Både jag och Angie suckade högljutt.

-       Förlåt mamma och moster Anne. Vi lovar att städa upp, sa Angie snällt.

-       Förlåt… mumlade jag.

Tillsammans gick vi in till mitt sovrum igen, och så fort vi stängt dörren brast vi ut i gapskratt. Vi låg ner på golvet och skrattade i säkert 10 minuter. När vi hade lugnat ner oss så reste jag mig upp och sträckte ut handen för att hjälpa Angie upp.

-       Jahopp, det är väl lika bra att sätta igång, suckade jag.

-       Du har rätt! Så var har du dina högtalare?

-       I väskan där borta… vad ska du ha dem till?


-       Man kan ju inte städa utan musik? Sa Angie och tittade på mig som om jag vore knäpp. Hon tog fram högtalarna och kopplade in sin iPhone. Hon höjde volymen och jag kände genast igen melodin. Call me maybe, med canadensiska sångeraskan Carly Rae Jepsen.

-       Haha asså jag vet att den är lite klyschig men jag kan inte låta bli att gilla den, skrattade Angie.

-       Skämtar du med mig eller? Det är typ min favoritlåt just nu, alla mina kompisar lyssnar på den.

Vi flamsade och sjöng för full hals ”…It’s hard to look right, at you baaaaaaaby, but here’s my number, so call me maaaybe!!” medan vi torkade bort allt vatten vi hade skvätt ner. Angie hade rätt, det var mycket roligare att städa med musik. Och när man var två. När allt var rent och fint så gick Angie över till sig för att byta om från pyjamas till vanliga kläder. Jag bytte också snabbt om och sen gick jag bort till köket. Jag tod en skål med flingor och satte mig på en av barstolarna och öppnade datorn. Med munnen full av Cheerios loggade jag in på min twitter och såg att jag hade en några nya mentions. En av dem var Justin. Jag log medan jag läste vad han hade skrivit.

 

 

 

Vid frukostbordet satt vi och planerade dagen. Jag, pappa, Luke, John och Angies’s pappa ville åka skidor, medan tjejerna ville stanna hemma.

-       Kate, sa mamma till Angies mamma, jag tror vi skulle behöva åka och handla lite. Nu när vi får två killar till i huset lär maten ta slut rätt fort.

-       Ja det har du nog rätt i! Angie, följer du med oss till affären eller ska du med och åka skidor?

-       Om det är okej, så skulle jag faktiskt bara vilja stanna här hemma idag.

-       Är det säkert? Klarar du dig själv? Frågade Kate oroligt och tittade på sin dotter.

-       Jaaa mamma! Jag är 17 år, jag klarar mig själv i några timmar, sa Angie och himlade med ögonen.

Kate och mamma skrattade tillsammans.

-       Tänk att våra barn har vuxit upp så fort utan att vi har märkt det.

 

Angies perspektiv:

 

Efter frukosten gick killarna och papporna till sina rum för att byta om till skidkläder. Jag hjälpte mamma och Anne att duka bort frukosten.

-       Du Angie, sa Anne och tittade på mig. Skulle du kunna göra mig en tjänst medan vi är och handlar?

-       Ja visst, sa jag och log. Vadå?

-       Jo, pojkarna(hon syftade på Ryan och… jag ryste till av tanken, Justin…) kommer komma fram runt tretiden ungefär, enligt Justins mamma. Skulle du kunna bädda i gästrummet och se till så att det ser snyggt ut där innan dem kommer?

-       Det fixar jag! Svarade jag och log. Vänta, kommer ni inte vara hemma när dem kommer? Frågade jag med panik i rösten.

-       Det tar väl runt tre timmar för oss att åka till affären, handla och tillbaka, och om klockan är 12 nu så lär vi väl komma fram precis samtidigt som killarna. Men annars är det bara för dig att öppna när dem kommer och visa dem runt, sa Anne och blinkade till mig. Jesus, hon trodde väl att jag var alldeles överförtjust över att Justin skulle komma hit. Hon skulle bara veta… Men eftersom jag hade lovat mig själv att inte vara till några problem denna veckan, så log jag bara och nickade. Det hade ju gått bättre än förväntat med Chaz, så förhoppningsvis skulle jag överleva en bortskämd, ytlig superkändis också… tänkte jag och hoppades innerligt att jag hade rätt.

 


Snaaaaart kommer Justin med! Hoppas ni inte tycker det går för segt, men vill dra ut på det lite;) Kommentera så får ni ett nytt snart!

 


Kommentarer
Postat av: Becka

Bra! :)

2012-01-22 @ 18:15:12
URL: http://beckagoesrandom.blogg.se/
Postat av: sabbe

grmyt! längtar till nästa :)

2012-01-22 @ 19:31:59
URL: http://feelingsforbieber.blogg.se/
Postat av: Julia

så bra,längtar jätte mycket till nästa! :)

2012-01-22 @ 22:15:30
Postat av: sjukt bra! Hoppas nästa kommer snart! :)

2012-01-23 @ 13:56:11
Postat av: Anonym

super bra!

2012-01-23 @ 19:31:26
Postat av: -

skit bra,skynda dig med nästa:D

2012-01-26 @ 13:14:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0