Avsnitt 21


Jag vände mig om och mötte Daniels oroliga blick.

-       Det gick bra, sa jag lite osäkert och kollade bort på Elsa.

-       Skit i henne. Hon är bara en idiot! Jag kan inte fatta hur hon kunde slå dig förut.

-       Ehm… är inte ni tillsammans? Frågade jag förvirrat.

-       Nej, vi är inte det och har aldrig varit det heller. Det var bara Elsa som ville det. Kom, låt mig hjälpa dig upp, sa han och sträckte fram handen och log.

Chloé:

Vi gick tillsammans tillbaka till klassrummet och pratade. Konstigt nog hade jag nästan aldrig fått en chans att prata med honom, trots att vi hade gått i samma klass i snart ett år. Han var riktigt snäll. Det visade sig att Elsa hade tjatat och tjatat om att de borde gå ut, och till sist hade Daniel gått med. Men efter några dagar med henne, så stod han inte ut med henne. Hon var självisk och tyken. Han frågade mig än en gång om jag mådde bra. Jag försäkrade honom om att jag var okej. När vi kom fram till våra skåp frågade han om jag ville gå på bio med honom någon kväll. Jag tackade nej, och sade att jag redan hade en pojkvän och att jag inte ville vara mer än kompisar. Han förstod och sa att vi kanske kunde träffas och göra något någon gång ändå, men bara som kompisar då.

När han hade gått kom Jenny fram till mig. Hon hade inte stått långt ifrån oss, och hade förmodligen hört allt vi sa. Det skulle inte vara olikt henne att tjuvlyssna, hon var väldigt nyfiken av sig.

-       Frågade Daniel, skolans snyggaste kille, precis dig om du ville gå ut med honom? Frågade hon förvånat. Ja, hon hade alltså lyssnat…

-       Ja, men jag tackade nej. Jag har ju Justin, sa jag och blinkade.

-       Just det… men värst var du har många killar efter dig då! Kan du inte dela med dig lite, skojade hon.

-       Du kommer också hitta en kille snart, lovade jag. Så söt och snäll som du är! Men jag är ledsen, men ingen kommer vara bättre än Justin.

-       Jag vet, suckade Jenny. Jag måste erkänna att jag är liiiiiite avundsjuk på dig. Men jag är glad för er skull! Jag märker hur mycket du gillar honom, och han verkar gilla dig med! Sa du att han gjorde pankakor till dig till frukost imorse?

-       Ja erkänn gulligt?

-       Sjukt gulligt! Instämde Jenny.

 

När skolan slutade gjorde jag mina läxor och satt vid datorn en stund. I mitt rum hittade jag Justins keps. Han måste ha glömt den. Jag smsade honom och sade att jag hade hans keps. Jag fick snart ett svar tillbaka.

 

Just det! Det var ju det jag skulle göra… jaja, bara ännu ett skäl till att vi faktiskt MÅSTE träffas igen;)

Haha ja du har rätt! Den ligger här och väntar på dig, precis som jag… miss u bby<3

Miss u even more honey! Love u, xx


Dagarna gick, och dagarna blev till veckor och månader. I skolan var det som vanligt. Jag hade ganska mycket prov, vilket var positivt för min del. Jag var tvungen att koncentrera mig på att plugga, och hade mindre tid över till att sakna Justin. Elsa var helt förändrad, hon hade knappt några kompisar längre. Folk hade äntligen insett att hon bara var elak och självisk. Jag och Jenny njöt över att slippa höra hennes tjat hela tiden, samtidigt som vi nästan tyckte lite synd om henne. För att vara ärlig var det nästan jag som var den ”populära tjejen” på skolan nu. Jag lärde känna lite fler människor, många genom Daniel. Jag och Daniel umgicks ibland då och då, men vi var inget mer än kompisar. Nästan alla tjejer var avundsjuka på mig, på grund av Justin då… De frågade ständigt hur det var med honom, om hur han var, om jag kunde fixa så att de träffade honom etc.

Jag och Justin fick inte chans att träffas, han var fullt upptagen med sin turné. Vi pratade inte heller mycket i telefon eller smsade. Det var svårt med tidskillnaderna. Han hade konserter och jag hade skola. Han var vaken när jag sov och tvärtom.

 

Jag var på väg hem från gymmet, svettig och trött,

men kände mig duktig. Jag hade sprungit i nästan 

en hel timme utan att stanna.

Mina träningskläder var helt blöta av svett

och allt jag ville var att ta en lång, svalkande

dusch. Det hade blivit ganska varmt ute nu.

Det var maj och grönt på träden. Jag njöt av

värmen och våren, och det dröjer inte länge

tills det är sommarlov. Man kunde äntligen börja ha shorts på sig.  Sommarkläderna är så mycket roligare. Mer färger, mer saker att kombinera med. På vintern har jag bara svarta och gråa saker på mig känns det som. Man har samma gamla stövlar och vinterjacka, som man lätt börjar tröttna på i februari.  Medan jag gick så lyssnade jag på musik på min Ipod. Next to you med Chris Brown ocj Justin Bieber, riktigt bra låt faktiskt! När jag kom innanför dörren sparkade jag av mig skorna och gick in till vardagsrummet. Vid köksbordet satt mamma och pappa på varsin stol bredvid varandra. De såg väldigt allvarliga ut.

-       Vad har hänt? Frågade jag oroligt.

-       Kom och sätt dig här gumman. Sa mamma lugnt.

 

Jag satte mig ner mittemot dem. Jag måste erkänna att jag var lite nervös. Det var bara vid två tillfällen som de var så här. Antingen när de skulle skälla på mig, eller när de skulle berätta om något hemskt som hade hänt. Jag visste att jag inte hade gjort något som de kunde vara arga över, så jag antog att det var det sistnämnda alternativet. Jag drog ett djupt andetag och förberedde mig på det värsta.

 

-       Jo det är så här att, började pappa, jag har fått ett nytt erbjudande på mitt jobb. Jag tjänar nästan dubbelt så mycket och det är en stor chans som jag har bestämt mig för att ta. Men det är bara en sak, jobbet är i USA…

-       VA??! Utbrast jag! Men jag kan ju inte bara lämna allt här nu. Skolan, mina kompisar… Jenny!

-       Jag vet älskning, sa mamma ledsamt och tog min hand. Men du måste förstå att det här är ett väldigt bra erbjudande för pappa. Och jag kan lätt hitta ett jobb där. Vi vet att det kommer bli svårt för dig, att börja på en ny skola och hitta nya kompisar. Men du kommer snabbt vänja dig. Och du är ju redan så bra på engelska, så språket ska nog inte bli något problem. Vi förstår att du blir ledsen, men detta är nog bra för oss alla.

-       När åker vi? Frågade jag och kände att tårarna började bränna bakom ögonlocken. Tänk att jag skulle flytta och lämna allting här hemma. Det hus och ställe där jag hade vuxit upp och spenderat 16 år av hela mitt liv. Och Jenny och alla mina andra kompisar…

-       Vi åker precis efter att du har slutat skolan. Så om två veckor ungefär.

-       TVÅ VECKOR?!

-       Jag vet att det är snart och det kom ganska plötsligt. Men jag är säker på att du kommer trivas i Atlanta. Skolan du ska börja på ska vara jättebra, och det finns en massa roliga affärer och…

-       Vänta, vad sa du?

-       Att skolan är bra och att det finns roliga affärer?

-       Nej, det där innan...?

-       Att du kommer trivas i Atlanta?

Jag hade alltså inte hört fel. Vi skulle flytta till Atlanta. Atlanta som i Atlanta där JUSTIN BIEBER bor?!

 


Wow, mer än 80 besökare idag! Jätteglad:D
Vad tyckte ni om detta kapitlet? Fortsätt kommentera!!

Kommentarer
Postat av: emma andersson

omg yeeahh! hon ska bo i atlanta med justin:DD

2011-04-19 @ 22:42:30
Postat av: lisa

jätte bra! :)

Längtar redan till nästa!

2011-04-19 @ 23:05:56
Postat av: Anonym

Grymt längtar sjukt till nästa ;D

2011-04-19 @ 23:19:45
Postat av: Sabiiiinna :)

Ohh. snäääälla, skriv mer !! :D

2011-04-19 @ 23:35:36
Postat av: Madde

Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeera!

2011-04-19 @ 23:36:39
URL: http://karinbeatrice.blogg.se/
Postat av: Johanna

mer mer :D

2011-04-20 @ 10:42:31
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: lollo

skriver såååå bra :D

längtar till nästa kap:)

2011-04-20 @ 13:34:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0